Herr talman! Ett fritt och starkt näringsliv är en förutsättning för ett fritt och starkt samhälle. Politiken ska skapa förutsättningar för detta. Sverige behöver fler liberala reformer som stärker vår konkurrenskraft och skapar förutsättningar för Sveriges företag.

Vi ser i dag att mycket av svensk industri och produktion står inför stora utmaningar dels som en konsekvens av pandemins följdeffekter, dels som en följd av omvärldshändelser, som den ryska invasionen av Ukraina. Ökade energipriser och hög inflation utgör även de betydande utmaningar för delar av näringslivet. Därför är det av stor vikt att politiken nu har fokus på det som krävs för att stötta Sveriges företagare och Sveriges näringsliv.

Vi behöver internationell samverkan för fortsatt frihandel och en stark exportindustri, en återuppbyggnad av det svenska energisystemet, satsningar på infrastrukturutbyggnad, lättnader från byråkrati och administration samt krafttag kring kompetensförsörjningen. Och, får jag tyvärr lägga till, vi behöver nog även framöver ha blicken på hur vi får fler kvinnor att ta risk, starta och driva bolag samt öka sitt ägande och kapitalinnehav.

Herr talman! Svenska företag är beroende av internationella handelslösningar och tillgång till utländska marknader. Detta gäller både för import och för export. En öppen och regelbaserad världshandel är en förutsättning för en stark ekonomi och därmed även för den svenska välfärden. Regeringen understryker att detta är viktigare än någonsin i ett läge med geopolitiska spänningar och ökad protektionism. Vi har tyvärr även sett tilltagande handelskonflikter.

Det är mycket bra att regeringen markerar på detta sätt. Sverige kommer att behöva vara en mycket stark och tydlig röst för frihandel framöver, inte minst mot den bakgrund vi nu ser.

Vi behöver även bevaka att Sverige inte halkar efter när det gäller de infrastruktursatsningar som nu görs på olika håll i Europa och som kommer att få stor betydelse även för svenskt näringsliv. Det gäller inte minst Fehmarn bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som nu byggs och som kommer att korta restiderna mellan Sverige och kontinenten ytterligare. Flaskhalsar på den svenska sidan - det tydligaste exemplet är naturligtvis över Öresund - behöver åtgärdas och byggas bort. För ett litet exportberoende land som Sverige är det helt nödvändigt att inte halka efter när andra länder bygger sina marknader närmare varandra.

På liknande sätt är en av de viktigaste uppgifter som vi inom politiken står inför att förenkla tillståndsprocesserna för de företag som vill expandera, inte minst för att vi ska få upp energiproduktionen.

Denna regering vill förenkla och förkorta till exempel miljötillståndsprövningen genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Syftet är naturligtvis att stärka näringslivets konkurrenskraft och svensk industriproduktion och dessutom att främja en grön omställning med export av till exempel klimatvänliga produkter och teknik som driver den gröna omställningen framåt. Det är utmärkt.

Herr talman! Det blir alltmer tydligt att Sveriges position som ledande kunskapsdriven industrination inte längre är alldeles självklar. Vi halkar efter, dels på grund av att politiken under de senaste åren misslyckats med de långsiktiga strukturreformer och liberaliseringar av näringslivet och arbetsmarknaden som vi hade behövt, dels för att vi underpresterar inom utbildningsområdet.

Det är alldeles självklart att vi behöver bemöta detta. Vi måste i mycket högre utsträckning än tidigare planera utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen utifrån näringslivets behov. Vi behöver även se till att arbetsmarknadens behov får genomslag i yrkesutbildningarna.

Och så återvänder jag till den käpphäst jag brukar stå här och prata om. Vi behöver satsa på teknik- och matematikundervisningen i grundskolan. Det är två helt centrala områden för att bredda rekryteringsbasen till de tekniska utbildningar vi behöver - detta för att kunna få fler att söka sig till ingenjörsutbildningarna. I det sammanhanget vill jag gärna åter lyfta behovet av att Sverige får på plats en STEM-strategi.

Vi har flera gånger här i kammaren i kväll nämnt kvinnors företagande och bristen på riskkapital för kvinnor. Utan att föregripa den utredning som nu ska göras kan jag säga att den tillgängliga statistiken visar att en bidragande orsak är att kapitalet finns inom techverksamheten. Tyvärr finns inte kvinnorna där. Att fler kvinnor och tjejer söker sig till matematik och teknik är en förutsättning för att vi långsiktigt ska kunna ändra på detta. Dessa siffror är en väldigt trist läsning.

Avslutningsvis, herr talman: Fria marknader, fria företag och fria individer är värderingar som vi liberaler har kämpat för sedan vi började organisera oss som parti. De är också förutsättningar för det öppna och demokratiska samhället. Det utskottsförslag som ligger på bordet är steg i rätt riktning. Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet Näringspolitik.