Herr talman! En sanning som vi aldrig kommer runt är att arbetstillfällen aldrig kan dikteras fram, utan de skapas. Fyra gånger av fem skapas arbetstillfällen i Sverige av små och medelstora företag.

Efter att ha jobbat med näringslivet innan jag kom in i riksdagen ser jag mig själv som en trädgårdsmästare. Jag kan inte skapa jobben, men jag kan som en god trädgårdsmästare skapa förutsättningar för företag att blomma, och det är min uppgift som kristdemokrat.

Det jag vill säga här är att nya jobb inte kan kommenderas fram av politiker, vare sig i riksdag eller regering. De skapas främst när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital. Det är människan bakom systemet som bygger det närande klimatet. Den enskildas initiativ och företagande ger Sverige stärkt välfärd. Till den vill jag som trädgårdsmästare ge näring.

I den här trädgården ser jag de stora, imponerande växter som finns där, men jag ser också alla de små växter som finns, och det är de små och medelstora företagen. Till största del är det familjeföretag, och det är de som ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken - rätt vägledning och rätt näring för att växa och skapa fler jobb.

Herr talman! Vi får inte ta Sveriges konkurrenskraft för given. Likt trädgårdsmästaren måste vi vårda de plantor som växt sig starka och låta dem få växa sig ännu starkare. Men det kräver att vi förstår och hela tiden ser över hur vi kan få Sveriges företag, som skapar välstånd, skatteintäkter och arbetstillfällen, att utvecklas och hur vi kan få de nya entreprenörer som är villiga att riskera sitt sparkapital för att de har en idé som de vill förverkliga att våga ta det klivet.

Jo, herr talman, flera verktyg och initiativ finns. Vi har bland annat Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, som genom samarbete med regioner och kommuner som lever nära våra företag finansierar till exempel insatser genom projekt mellan företag samt mellan företag, forskningsorganisationer och andra typer av innovationsrelaterade aktörer. Det är ett tillskott som ger snabbväxande företag acceleration. Vi ser också till att säkerställa näringslivets kompetensförsörjning, inte minst i Gävleborg där jag kommer ifrån och ännu längre norrut i norra Sverige, bland annat genom omställningsstudiestöd och utbildning för omställning.

Ett viktigt arbete som nu pågår är också att se över onödiga regler och pålagor som i dag kväver entreprenörskap och nya företagsetableringar. En satsning som pågår är att förenkla och underlätta ägarskiften såväl inom familjeföretag som till personal för att livskraftiga företag inte ska läggas ned i onödan. Ägarskifte, herr talman, ska kunna ske enkelt och fritt från onödig regelbelastning som hindrar företag från att ställa om och leva vidare.

Senast vi stod här i kammaren debatterade vi regelförenklingar för företag, och det är lika aktuellt i dag när vi debatterar näringspolitik. Regelförenklingar är en nyckel, i Sverige som inom EU, till stärkt konkurrenskraft. Vi kristdemokrater värnar samarbetet inom Europeiska unionen där Sverige under ett halvår nu är ordförande. En av regeringens prioriteringar i EU-ordförandeskapet är konkurrenskraft. Med den prioriteringen ändrar Sverige kursen i syfte att stärka svenska intressen genom att tidigt komma in i processer som initieras i och av EU.

EU:s del av den globala marknaden har krympt under det senaste decenniet. Sverige har fått EU-kommissionen att ta fram en strategi som fokuserar på att vända dessa siffror. I strategin finns viktiga förslag om regelförenkling, där fokus inte enbart ligger på den ökade regelbördan hos enskilda företag utan också på ett nytt mål om att man ska reducera kostnader som följer av rapporteringskrav med 25 procent.

Herr talman! Vi vet genom bland annat ett betänkande som Jämställdhetskommissionen tagit fram att insatser för ökad mångfald och jämställt ägande och företagande är något som ger oss stärkt bnp. Med syftet att uppnå ökad mångfald och jämställt ägande har regeringen därför i dag ett uttalat mål att särskilt lyfta fram kvinnors villkor genom att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap och företagande. Sanningen är den att endast 30 procent av Sveriges företag ägs av kvinnor. En viktig förklaring till det är just kvinnors bristande tillgång till kapital. Men det ska inte enbart vara den som föddes med kapital eller goda ekonomiska förutsättningar som ska ha möjlighet att äga och driva företag i Sverige.

I Sverige, ett av världens mest jämställda länder, går 93 procent av investerat kapital till män. Det är helt oacceptabelt. Att kvinnor är underrepresenterade bland företagare behöver hanteras av många skäl. Det är framför allt ett tecken på underutnyttjad potential och en brist i företagsklimatet. Förutsättningarna för att kvinnor ska starta, bygga och äga företag ska förbättras.

Därför är jag nu oerhört glad över att regeringen har tagit tag i frågan och gett Tillväxtverket i uppdrag att sammanställa aktuell forskning om kvinnors företagande och tidigare insatser på området. Därtill ska Tillväxtverket bedöma vilka resultat som uppnåtts och vilka åtgärder som bäst främjar en ökning av kvinnors företagande. Som kristdemokrat har jag ambition att följa upp denna viktiga fråga.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga motioner.