Fru talman! Den samsyn som många av mina kollegor har vittnat om präglar konstitutionsutskottet i många sammanhang har gjort att vi har tagit upp frågor där vi egentligen är väldigt överens. Jag hade en svag aning att det skulle gå åt det hållet, så jag kommer att koncentrera mig på ett par frågor. Det betyder inte att jag väldigt mycket emot de andra, utan jag delar i många sammanhang uppfattning med mina kollegor.

I Sverige är valdeltagandet högt, men i valet i september 2022 var det för första gången på länge ett trendbrott. I riksdagsvalet 2018 deltog 87 procent och 2022 lite drygt 84 procent, alltså en nedgång med cirka 3 procentenheter. Även om siffran fortfarande är hög ur ett internationellt perspektiv innebär det ändå att cirka 16 procent, var sjunde röstberättigad, inte röstade i det senaste riksdagsvalet.

Det är alltså många människor som inte använder en av de viktigaste möjligheterna att påverka samhället som vi har. Det innebär också att legitimiteten för de folkvalda och i förlängningen för den regering som utses också minskar.

Vi har en valmyndighet som ansvarar centralt för genomförandet av val och landsomfattande folkomröstningar. Valmyndigheten har dessutom olika uppgifter kopplade till valet, bland annat att lämna information om när, var och hur man röstar. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har haft i uppdrag att genomföra skolval.

Det finns dock ingen myndighet som har ett uttryckligt uppdrag att öka valdeltagandet. De politiska partierna genomför viktiga informationsinsatser. Miljöpartiet tror att åtgärder också behöver vidtas av oberoende myndigheter, som ju har en annan roll och plattform för dialog med medborgarna.

Vi menar därför att regeringen bör ge en eller flera myndigheter i uppdrag att genomföra insatser för att öka valdeltagandet och att en utredning bör analysera förutsättningarna för detta. Arbetet bör särskilt fokusera på att öka valdeltagandet i utsatta områden och i grupper som röstar i mindre utsträckning.

Jag vill också påminna om att vi för inte så länge sedan diskuterade KU:s betänkande 30 om författningsfrågor. Där argumenterade vi för inrättandet av en nationell demokratifunktion enligt förslag av kommittén Demokratin 100 år. Jag menar att en sådan funktion, lämpligen placerad regionalt med länsstyrelserna som organisatorisk bas, kan bidra till en starkare demokratisk förankring och därmed också till ett större valdeltagande generellt sett.

Fru talman! Rösträttsåldern sänktes successivt under 1900-talet - år 1945 till 21 år, 20 år senare till 20 år och 1975 till dagens rösträttsålder, 18 år. Vi anser att det är dags för ytterligare en sänkning i syfte att bredda och stärka demokratin. Det är viktigt av flera skäl, inte minst eftersom varannan ung person inte känner sig inkluderad i samhället och för att många upplever att de inte har inflytande över det politiska beslutsfattandet.

Valfrågor

Demokratiutredningen föreslog att en försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder skulle genomföras vid lokala val, något som ännu inte har blivit verklighet. Genomsnittsåldern för förstagångsväljare i Sverige är i dag 20 år, vilket är Europas högsta. Med en sänkning av rösträttsåldern till 16 år skulle snittåldern kunna sänkas till 18 år. Vi anser att detta vore ett bra sätt att testa hur en generell sänkning skulle falla ut. Regeringen bör därför verka för att det inleds en försöksverksamhet med sänkt rösträttsålder på det sätt som utredningen föreslog.

Detta skulle öka möjligheterna för dagens och morgondagens unga att engagera sig och påverka vårt framtida samhälle. Med pågående klimatförändringar och andra stora utmaningar som på många sätt definierar deras framtid är en sådan sänkning av rösträttsåldern ett förslag för bredare erfarenheter, olika bakgrunder, ökad jämställdhet och mångfald.

Fru talman! Vi noterar också att Valmyndigheten har redovisat ett antal erfarenheter av det senaste valet som leder till frågor om möjliga förbättringar. Det gäller inte minst vårt system med valsedlar och hur de placeras och distribueras. Myndigheten har presenterat ett antal förslag därvidlag.

Det är givetvis angeläget att alltid utvärdera och ifrågasätta om saker och ting kan göras bättre, med bibehållen säkerhet och naturligtvis också gärna med ett ökat valdeltagande som mål. Att forma en parlamentarisk kommitté med uppgift att närmare överväga olika möjligheter och erfarenheter är en väg att gå.

Med det sagt avslutar jag med att yrka bifall till vår och Vänsterpartiets gemensamma reservation, nummer 1, om just sänkt rösträttsålder.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)