Fru talman! Detta betänkande är extra intressant när vi så här året efter ett valår har tagit del av Valmyndighetens och Valprövningsnämndens rapporter.

Även om mina kollegor har varit inne på att vi ska skynda långsamt och i stor enighet, vilket kännetecknar konstitutionsutskottet, vill jag ändå peka på några av de problem som behöver adresseras inför kommande val.

Valmyndigheten lyfter fram ett behov av reformering av valsedelssystemet, och detta kommer vi att ha anledning att återkomma till.

Valprövningsnämnden lyfter fram problemen med köer som bildades vid vissa röstmottagningsställen. Det nya systemet med avskärmade platser där valsedlarna läggs ut var huvudorsaken till köerna, och enligt rapporten bedömer 45 procent av kommunerna att detta kan ha påverkat valdeltagandet, vilket är mycket oroväckande. Det är såklart inte acceptabelt och behöver hanteras tillsammans med övriga frågor i rapporterna, som nu bereds i Regeringskansliet.

Fru talman! En särskilt viktig fråga att hantera inför kommande val är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Personer med synnedsättningar måste kunna garanteras röstning med valhemlighet även vid personval.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver få rimliga förutsättningar att ta del av valinformation. Det var därför bra att Myndigheten för tillgängliga medier fick i uppdrag att ta fram lättläst nyhetsinformation i samband med de allmänna valen 2022.

Fler goda exempel på hur man kan nå denna grupp finns att hitta inom civilsamhället. Exempelvis genomför Studieförbundet vuxenskolan utbildningen Mitt val i kommuner över hela landet. Den riktar sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar och syftar till att ge lättförståelig information om valet.

Erfarenheten efter 2018 års val var att över 80 procent av dem som deltog i Mitt val inför valet röstade, vilket var är en stor framgång då valdeltagandet är särskilt lågt i gruppen.

Exempel på inslag i utbildningen är att företrädare för partierna bjuds in till en politisk diskussion där de får svara på frågor från deltagarna. Inför detta har politikerna en utbildning i lättpratat för att sänka språktrösklarna. Detta skulle vi nog alla ha nytta av i olika sammanhang.

Det är av yttersta vikt att kommuner kan fortsätta att genomföra denna typ av utbildningar tillsammans med civilsamhället om vi på allvar ska ha allmän och lika rösträtt.

Fru talman! Även om det vid ett flertal tillfällen har konstaterats att det inte finns stöd för att införa skilda valdagar för riksdagsvalen respektive kommun- och regionvalen ska jag uppehålla mig en stund vid frågan.

Den gemensamma valdagen och Sveriges fyraåriga mandatperioder gör att Sverige i dag är ett av de demokratiska länder i världen som har längst mellan valen. Den gemensamma valdagen leder till att riksdagsvalet hamnar i fokus och att region- och kommunalval ofta hamnar i skymundan, inte minst i regioner med mindre medial bevakning av de lokala fullmäktigevalen.

I 2022 års val blev det tydligt att skillnaden mellan vilka frågor som prioriterades av män respektive kvinnor var stor. Frågor som generellt engagerade kvinnor - vård, skola och omsorg - hanteras i högre utsträckning inom kommun och region. Att dessa val då kommer i skymundan är problematiskt även ur ett jämställdhetsperspektiv.

Det finns ytterligare skäl till att svenska folket ska få gå till valurnan vid fler än ett tillfälle under en fyraårsperiod, men dessa kommer jag inte att gå in på. Även om vi inte har en reservation i detta ämne vill Liberalerna att det på sikt införs skilda valdagar.

Jag kan trösta mig något med att vi redan nästa år får gå till val igen när det är dags att rösta till Europaparlamentet, vilket är nog så viktigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.