Fru talman! I september förra året var det återigen dags för svenska folket att lägga sin röst på ett av alla partier som denna gång fanns att välja på i kommunval, regionval och riksdagsval. Många partier, och därmed många olika valsedlar, fanns att välja bland för den som bestämde sig för att gå och rösta.

Det var många som valde att rösta i valet i höstas. Närmare bestämt lade drygt 80 procent av alla röstberättigade i landet sin röst på ett parti i kommunvalet, och ungefär lika många gjorde det i regionvalet. Drygt 84 procent gjorde så i riksdagsvalet, vilket är en hög siffra vid en internationell jämförelse. Det var dock en minskning med hela 3 procentenheter från föregående riksdagsval, alltså jämfört med 2018. Med valet 2022 bröts därmed tyvärr en positiv trend som hade varat de senaste 20 åren. Under den perioden hade valdeltagandet i riksdagsvalet faktiskt gått upp från en bottennotering på 80,1 procent år 2002.

Fru talman! Alla här i kammaren är nog överens om att en tydlig nedgång i valdeltagandet, i och med förra höstens val, inte är bra. Ett högt valdeltagande är en viktig del i en livskraftig demokrati - förutsatt att de röstande verkligen har ett fritt val, vill säga. Där tillhör ju vi svenskar de lyckligt lottade i världen. Vi har faktiskt möjligheten att fritt lägga vår röst på det eller de partier som vi vill ge makt och inflytande.

Rent praktiskt gäller också att det ska vara lätt att göra rätt. Själva valsystemet måste vara robust, och den som går till valurnorna måste förstå hur man ska gå till väga när man väl är på plats. Väljaren ska vara trygg i att den röst som väljaren vill lägga hamnar där den ska.

Var det så i höstens val? Nja, många av oss som var politiskt aktiva och stod utanför vallokaler på själva valdagen, den 11 september, kunde med egna ögon notera att det inte såg ut riktigt som det brukade, vilket många av mina kollegor i konstitutionsutskottet har varit inne på. Köerna var långa - de ringlade sig betydligt längre än tidigare. Det berodde främst på att nya regler hade införts för att stärka skyddet av valhemligheten. Detta medförde stora logistiska utmaningar i vallokalerna och gjorde att proceduren inne i vallokalen tog längre tid för väljaren.

Att det fanns väljare som vände redan utanför vallokalen, vid anblicken av de långa köerna, är minst sagt bekymmersamt. Om det medförde ett lägre valdeltagande än tidigare måste vi på allvar höra varningsklockorna och göra något åt det.

Fru talman! Många av de problem som vi såg i valet 2022 har att göra med det system med valsedlar vi har i dag. För en förstagångsväljare som är helt obekant med detta system - med gula, blå och vita sedlar, sedlar med olika partibeteckningar och sedlar med och utan namn - kan det nog upplevas som en mindre djungel att kliva bakom skärmen för att plocka på sig rätt valsedlar samtidigt som kön bakom ringlar lång. Som sagt: Det ska vara lätt att göra rätt för den som vill rösta i allmänna val. Det här duger inte.

Som Valmyndigheten påpekar i sin rapport om erfarenheterna från i höstas: Om inte några åtgärder vidtas före nästa val år 2026 finns det risk att vi kommer att få se samma problem igen eller till och med att problemen blir ännu värre. I grunden är detta ett demokratiproblem, för valsystemet och rätten att delta i fria, hemliga och direkta val är, återigen, en viktig del av en stark demokrati. Därför är det viktigt att värna såväl valsystemets integritet som dess robusthet.

Som Valmyndigheten påpekar i sin erfarenhetsrapport skulle det gå att förändra valsedelssystemet i grunden redan till 2026 om en utredning om detta tillsätts omgående med uppdraget att leverera ett förslag före 2023 års slut.

Centerpartiet delar den uppfattningen. Det finns ingen tid att spilla här. Vi har inte tid att vänta. En utredning måste tillsättas omgående med uppdrag att se över hur ett nytt valsedelssystem kan utformas.

Jag yrkar bifall till reservation 4 under punkt 9.