Fru talman! I dag debatterar vi naturvård och biologisk mångfald och även statens insatser mot främmande arter. Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation 44.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Nätet av växt- och djurarter som bygger ekosystemen på vår jord är förutsättningen för vår existens eftersom de producerar all vår mat, allt vårt renade vatten och allt syre vi andas. När arter försvinner minskar ekosystemens motståndskraft.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen förstärkte kraftigt medlen för skyddet av vår natur. Att skydda den biologiska mångfalden är både en lokal och en global utmaning, och det kommande årtiondet blir avgörande för om det ska gå att vända den negativa trenden.

I december i fjol hade jag förmånen att få vara på plats i Kanada för partsmötet med FN:s konvention om biologisk mångfald, COP 15. På plats fanns politiker, ungdomar, miljöorganisationer, urfolk och företag. Mötet handlade om att naturen skulle få sitt eget Parisavtal för att vi ska bromsa och vända trenden av utrotning av arter. Efter fyra års förberedelser och två veckors hårda förhandlingar enades till slut världens länder om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald - en räddningsplan för naturen.

Nu återstår nästa utmaning, implementeringen, när alla länder ska införa räddningsplanen i sin egen politik på hemmaplan. Biologisk mångfald är lokal, och därför måste alla länder göra insatser. Skador på ekosystem är svåra att rätta till, och arter som dör ut får vi inte tillbaka. Den biologiska mångfalden är även en viktig motståndskraft i klimatförändringarna. De fem främsta orsakerna bakom förlusterna av biologisk mångfald är förändrad mark- och havsanvändning, överexploatering, klimatförändring och invasiva främmande arter.

Fru talman! Genom tiderna har vi haft stor nytta av främmande arter från världens alla hörn, i trädgårdar, i jord- och skogsbruket och inom jakten. Men det kan också orsaka stora problem när främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter, blir invasiva och skadar ekosystemen. Invasiva främmande arter är ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Därför satsade också den socialdemokratiskt ledda regeringen på att stärka arbetet med bekämpningen. Med våra satsningar kunde man lokalt över hela landet ta kampen mot blomsterlupinerna, mårdhunden, parksliden, jättelokan, den svartmunnade smörbulten och alla de andra arterna.

Precis som Riksrevisionens rapport visar måste vi göra mer i arbetet mot invasiva arter, och de åtgärder som vidtas måste vara effektiva och ändamålsenliga. Tyvärr skär regeringen i stället ned i budgeten och drar undan mattan för allt arbete som gjorts runt om i landet. Man lämnar walkover och låter dessa arter få sprida sig fritt då Sverigedemokraterna och regeringen inte ens tycks vilja ta matchen mot dem.

Regeringens sänkta anslagsnivåer till åtgärder för skydd och skötsel av värdefull natur får också stora konsekvenser för människors tillgänglighet till skyddade områden och underhåll av anläggningar, såsom skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Och många markägare som frivilligt vill skydda värdefulla miljöer, inklusive dem som äger fjällnaturskogar, tvingas nu vänta på ersättning.

Förutom positiva effekter för den biologiska mångfalden och friluftslivet skapade satsningarna sysselsättning över hela landet hos entreprenörer, konsulter och myndigheter. Nedskärningarna innebär att cirka 1 000 årsarbetstillfällen försvinner under 2023, varav många finns bland entreprenörer på landsbygden.

Fru talman! Vår svenska allemansrätt är fantastisk och unik för Sverige. Tack vare allemansrätten är Sveriges natur öppen för alla, och den summeras med ledorden inte störa, inte förstöra. Detta innebär att det finns gott om möjligheter till friluftsliv för alla i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Intresset för friluftsliv har ökat lavinartat sedan pandemins början, och många letar sig ut till små och stora naturreservat, vindskydd och stugor. Det är på många sätt en glädjande utveckling också för svensk besöksnäring, men tyvärr bedriver regeringen en politik som aktivt motverkar den utvecklingen genom att spara in på medel till detta.

Fru talman! Avslutningsvis tänkte jag i debatten också ta först vargen och sedan skarven.

Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Detta accepterar inte vi, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald. Både skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i den förvaltningen.

Samtidigt som vi ska ha en gynnsam bevarandestatus ska också människors oro tas på stort allvar. Vi ska ha en rovdjursförvaltning som människor har förtroende för och där det kan fattas effektiva och snabba skyddsjaktsbeslut när så krävs.

Vi ser nu hur vargstammen ökar. Det är trångt i vargreviren, och vi ser ett ökat antal vargar både söder- och norrut i landet. Dagens population är alldeles för stor och behöver kraftigt minskas. Därför gav vi Naturvårdsverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om ett intervall på 170-270 vargar och även att se över skyddsjakten. Vi socialdemokrater vill göra det enklare att förvalta vargen och drev också frågan i EU att vargen skulle flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.

Förutom vargen är skarv och säl två djurarter som har haft en stark tillväxt de senaste åren och som har påverkat bland annat fisket negativt genom att de angriper fångst och skadar redskap. Vi vill se en kraftig minskning av antalet skarvar, och därför är det glädjande att vår motion fick majoritet i utskottet och att utskottet nu föreslår att ett tillkännagivande ska riktas till regeringen.

Enligt utskottet krävs det en reviderad förvaltningsplan för skarv och en likvärdig förvaltning i hela landet för att åstadkomma en minskning av skarvpopulationerna. Även sälpopulationen har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen har redan givit Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen både för skarv och för jakt på olika sälarter. Hela havets ekosystem måste fungera, och förvaltning av säl och skarv ska ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning.

Nu ser vi fram emot bra förslag från de givna uppdragen och att det blir verkstad av dem.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anna-Caren Sätherberg (S).