Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med att prata om det tillkännagivande, som även regeringspartierna står bakom, som gäller skarven.

Det finns ju sedan förra mandatperioden ett uppdrag som gäller skarven och förvaltningsplaner som på nytt togs upp i motionsflödet under allmänna motionstiden i höstas. Det råder näst intill full samsyn i utskottet, och därmed också i riksdagen, i denna fråga. Även om jobbet till största delen är igång väljer vi att ställa oss bakom dessa motioner för att verkligen visa att stödet är stort - inte minst, fru talman, gentemot EU. Det sades i en tidigare debatt, men även när det gäller detta bör Bryssel adresseras.

EU-kommissionen kom för något år sedan med signaler som visar att kommissionen tolkar fågeldirektivet mer generöst och ger utrymme för jakt i större skala trots att skarven inte är listad som jaktbar art. Trots detta måste vi självfallet kämpa för att flytta skarven till listan med jaktbara arter, så att vi själva i Sverige kan äga ärendet fullt ut. Viltförvaltningen borde vara en nationell kompetens.

Orsaken till att skarven ligger med i detta betänkande är just att den tidigare har varit mer sällsynt och därmed har blivit en del i kampen om den biologiska mångfalden. Numera är det snarare tvärtom - kvävet och fosforn i fågelspillningen tar livet av både träd och markväxter i skarvkolonierna, vilket i sin tur leder till att även andra djur och växter försvinner från området. Det är verkligen inte biologisk mångfald.

I morgon, fru talman, ska vi i miljö- och jordbruksutskottet ha två nya debatter här i kammaren. Den ena handlar om fiskeripolitik, och det skulle förvåna mig väldigt mycket om inte skarven tas upp även där. Den är ett gissel för många, inte minst inom det kustnära och småskaliga fisket.

En annan art som nämns i detta betänkande och som med stor sannolikhet kommer att komma upp i morgondagens debatt är sälen. Vi ser hur flera av våra sälarter ökar i antal, och därmed ser vi att sälnumerären i vissa delar av våra hav blir för stor. Det påverkar inte bara fisket utan även sälarna själva, med bland annat sjukdom som följd.

Vi måste därför fortsätta att jobba för att underlätta förvaltningen av säl, inte minst vad gäller det rigida regelverket runt skyddsjakten. Det gäller förstås även att ha en generös licensjakt där stammarna så kräver.

Tidigare i mitt anförande nämnde jag EU och hur de i hög grad detaljstyr sådant som borde vara svensk kompetens. Vi måste generellt våga bli tuffare gentemot EU i dessa frågor och våga utmana dem kring beslutanderätten oavsett om det rör till exempel viltstammar eller olika slag av skog.

Fru talman! Det är rätt intressant att läsa i betänkandet om de motioner som finns om skogen. Jag noterar att det är väldigt lätt att ha åsikter om skog - särskilt om skog som någon annan äger. Den är extra lätt att ha synpunkter på, för då behöver man inte ta något ansvar själv - inte heller något ekonomiskt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Det har gjorts en del i skogspolitiken. Under den förra mandatperioden gjordes en skogsutredning, och vissa delar av det som kom fram i den var bra. Vi vill gå vidare med arbetet vad gäller skogen i en skogsutredning som bland annat tar upp nationellt fridlysta arter, som tyvärr sätter käppar i hjulet för det hållbara svenska skogsbruket.

Ofta är det så, fru talman, att vi skyller på EU. Det är väldigt enkelt att gömma sig bakom EU. I många fall är det dock faktiskt så att det inte är EU som har gjort fel, utan det handlar om svensk överimplementering. I Sverige vill vi ofta vara Bror Duktig, och vi tar gärna tre steg mer än vad vi egentligen behöver göra när vi ska implementera direktiv.

En sådan fråga rör rapportering av status för arter och naturtyper enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Regeringen har nu gett ansvariga myndigheter i uppdrag att ta fram förslag till reviderade referensarealer. Vi i Sverige har förindustriell tid som referenstid, medan de flesta EU-länder har satt tiden för EU-inträdet som referenstid. Självfallet blir det så att vi sätter krokben för oss själva när vi ska gå tillbaka till hur skogen såg ut under förindustriell tid medan de flesta andra EU-länder går tillbaka till tiden för EU-inträdet. Jag ser fram emot att få resultatet av denna utvärdering och utredning för att sedan kunna gå vidare med detta.

Allemansrätten är en annan fråga som tas upp i betänkandet. Även där spretar det mellan motionerna. En sak som är intressant och som vi ser på hur man ska kunna hantera är kommersiellt nyttjande - eller utnyttjande - av allemansrätten. Allemansrätten har en funktion. Vi ser dock tyvärr hur vissa utnyttjar den i kommersiellt syfte, vilket inte var tanken. Vi bör se till att så inte sker och att man kräver att det ska ingås avtal om det är så att allemansrätten ska användas i kommersiellt syfte.

Även jag måste förstås nämna vargen, fru talman. Som värmlänning går det inte att ha en debatt om naturvård och biologisk mångfald, där vargen ingår, utan att nämna detta.

Förra vintern hade vi den största vargjakten i modern tid. Det fanns licens för att skjuta 75 vargar, men bara 57 vargar sköts. Därför har landsbygdsministern nu kallat till sig landshövdingarna för att ta reda på vad som gjorde att antalet i licensen inte uppfylldes. Jag har inte hört hur dessa samtal har förlöpt. Det jag vet är att vi om vi ändrar i det svenska regelverket så att beslut kan tas något senare skulle kunna få en licens som vi faktiskt kan uppnå. Med ganska enkla medel kan vi förändra regelverket så att vi får en mer effektiv licensjakt.

Precis som min kollega Marléne Lund Kopparklint nämnde måste Sverige få till en samförvaltning med Norge. Bägge länderna har skrivit under Bernkonventionen, där länderna säger att de ska ha en gemensam förvaltning eftersom det är en gemensam stam. Jag själv bor 100 meter från den norska gränsen. Hemma hos mig är det rätt tätt med varg, och jag kan garantera att vargarna inte har någon aning om vilken sida av gränsen de befinner sig på eller när de passerar gränsen.

Vi måste få en gemensam förvaltning eftersom stammen är gemensam. Detta är också något som vi jobbar för att få till, och vi har därför kontakt med våra norska vänner. Självfallet ska vargen ha gynnsam bevarandestatus, men det är ingen tvekan om att vi måste fortsätta det arbete som har påbörjats för att sänka vargens numerär.

Detsamma, fru talman, gäller björnstammen. Även där måste vi ta tag i de problem som vi ser, inte minst nu när björnen kommer ut ur idet. Det är ganska generöst med skyddsjakt, vilket är väldigt bra, men vi borde kanske minska numerären så att vi inte får så stora problem som vi har nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Jag hade egentligen tänkt fortsätta med några punkter till, men jag noterar att min tid närmar sig slutet. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)