Fru talman! Allt fler får svårare att få ekonomin att gå ihop. Utöver strukturella orättvisor påverkar dagsaktuella faktorer, till exempel den ökande inflationen med stigande räntor och dyrare mat. Detta slår hårdast mot dem som lever med de minsta marginalerna, och det visar sig genom att allt fler barnfamiljer, pensionärer och asylsökande i Sverige inte har råd med mat och besöker Stadsmissionens butiker.
Samtidigt är överskuldsättningen en tydlig klassfråga. Låginkomsttagare, ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och hyresgäster är överrepresenterade bland de långvarigt skuldsatta. Allt fler människor skuldsätter sig för att ha råd med vardagen. Detta vittnar budget och skuldrådgivare om runt om i landet.
Människor tar lån på grund av skenande mat- och bränslepriser och räntekostnader. Sedan tar de nya lån för att betala av de gamla lånen, med högre och högre räntor. Fler människor söker hjälp för sina skulder, och fler hamnar hos kronofogden. I kristider förstärks även olika typer av missbruk, till exempel spel, alkohol- och drogmissbruk och den psykiska ohälsan. Det är olika faktorer som påverkar människors skuldsättning.
Skulder påverkar så pass mycket att människor upplever en sämre livskvalitet. Enligt en rapport från Konsumentverket drabbas gruppen skuldsatta också fem gånger så ofta av depressioner, ångest och psykisk ohälsa i jämförelse med genomsnittsbefolkningen. Många drabbade, fru talman, ser helt enkelt ingen ljuspunkt bakom skuldberget. Var sjätte person som är skuldsatt har försökt ta sitt liv.
Vi är mitt i en ekonomisk kris. Regeringen tittar passivt på och sviker sina vallöften. Alla skulle få det bättre. Det lovade högernationalisterna i valrörelsen. Men i Ulf Kristerssons och Jimmie Åkessons Sverige behöver vanligt folk skuldsätta sig för att ha råd med skenande räntekostnader och matpriser. Vid årsskiftet passerade privatpersoners skulder till kronofogden för första gången 100 miljarder kronor.
Om man inte får hjälp finns en stor risk att man fastnar i en långvarig och negativ skuldspiral. Det kan hända vem som helst. Många tappar kontrollen över sin ekonomi i samband med omvälvande livshändelser, till exempel arbetslöshet, sjukdom, separation eller konkurs, i kombination med låga inkomster och redan små marginaler. Detta förstärks betydligt mer av en ekonomisk kris.
Fru talman! Ingen ska behöva ta ett sms-lån till storhandlingen, elräkningen eller räntan på bolånet. Vi måste se till att fler inte fastnar i skuldfällan, och vi måste fortsätta att hjälpa människor genom krisen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Konsumenträtt
Vänsterpartiet har presenterat en politik som ska göra livet enklare för vanligt folk under krisen. Det är bland annat sänkta matpriser, förslag om Sverigepriser på el, stärkt a-kassa, frukost i skolan, avskaffat karensavdrag, halverade biljettpriser i kollektivtrafiken, höjd pension, billigare förskola och fritis, en förstärkt sjukförsäkring och höjt barnbidrag.
Men vi har också en politik för att direkt minska överskuldsättningen. Vänsterpartiet tycker att sms-lån och andra snabblån bör förbjudas. Innan det har genomförts bör regeringen utreda hur räntetaket på konsumentkrediter och snabblån kan sänkas. En av de stora skuldbovarna är snabblånen. De sticker ut med bland annat sin aggressiva reklam som riktas mot människor med ekonomiska svårigheter.
Bolagen skyltar ofta med att betalningsanmärkningar inte är något hinder för att låna mer. Men varken Finansinspektionen eller Konsumentverket har dragit in tillståndet för något av bolagen - detta trots att Finansinspektionen själv larmat att snabblånebolagen har slarvat med kreditprövningen. Dessutom är räntorna skyhöga. Lagen säger att räntan på en högkostnadskredit får vara högst 40 procent över Riksbankens styrränta. Just nu ligger styrräntan på 3 ½ procent. Det innebär att snabblånebolagen får ta ut 43 ½ procent ränta på lånen. Det är där de flesta ligger. Detta förslag kommer högerpartierna att rösta ned i morgon.
Regeringen, tycker också Vänsterpartiet, bör utreda möjligheten att göra kommunerna skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning. De flesta kommuner erbjuder någon form av konsumentvägledning, men tyvärr är den många gånger alldeles för bristfällig med begränsade öppettider och för lite personal. Nära och fördjupat stöd och fördjupad rådgivning till konsumenter gällande krångliga avtal eller vägledning inför lånebeslut minskar risken för överskuldsättning. Men i takt med att kommunernas ekonomi blir mer ansträngd avskaffas konsumentvägledningen i allt fler kommuner. Enbart 179 kommuner har någon form av konsumentvägledning.
Vänsterpartiet vill vända på denna anskrämliga utveckling och föreslår 100 miljoner mer varje år att fördela jämnt över landets kommuner med 50 procents medfinansiering. Vi vill garantera att alla människor har tillgång till god konsumentvägledning, och då behöver fler kommuner ge tillgång till den. Högerpartierna kommer att rösta ned även detta förslag i morgon.
Högerpartierna har gjort alldeles för lite för att minska överskuldsättningen i samhället. Det visar de också genom att rösta ned de viktiga förslagen. Ingen ska behöva ta ett sms-lån till storhandlingen, elräkningen eller räntan på bolånet. Ingen ska känna sig maktlös eller ensam ute i samhället, utan man ska få ställa frågor till konsumentvägledningen om ekonomi och undra vilken hjälp man kan få under den pågående krisen.
Vi måste se till att fler inte fastnar i skuldfällan, och vi måste fortsätta att hjälpa människor genom krisen. Men vi måste agera nu. Att passivt titta på medan svenska hushåll går på knäna är ett enormt svek mot vanligt folk.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 22.