Herr talman! Tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige och i resten av världen är kritiskt. Forskare har konstaterat att förlusten av arter och ekosystem är ett lika stort hot som klimatkrisen. Av jordens cirka 8 miljoner växt- och djurarter riskerar nästan 1 miljon att utrotas. Vi är nu inne i det sjätte massutdöendet. Tidigare massutdöenden har orsakats av meteoritnedslag och geologiska processer. Den här gången är det mänsklig verksamhet som är orsaken till utrotningen.

Även här i Sverige går utvecklingen åt fel håll. Andelen rödlistade arter ökar. De största hoten mot djur och växter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning av det öppna landskapets hagar och ängar.

Skogen utgör livsmiljö för en stor del av den biologiska mångfalden och är hem för många hotade arter. Dagens intensiva skogsbruk påverkar många arter negativt. I stället för levande skogar med träd av alla åldrar, en blandning av trädarter och död ved består våra skogar i dag till stor del av planteringar med likåldriga granar eller tallar som avverkas långt innan de når sin maximala livslängd. Våra skogar brukas till stor del för att ge så hög ekonomisk avkastning som möjligt, och vi har ett skogsbruk som ensidigt prioriterar produktion på den biologiska mångfaldens bekostnad.

Ovanpå hoten från produktion och exploatering har vi den pågående klimatkrisen, som ytterligare förvärrar och skyndar på utarmningen av den biologiska mångfalden.

I december 2022 enades världens länder till slut om ett nytt globalt ramverk för att stoppa artutrotningen. Enligt ramverket ska 30 procent av jordens havs- och landområden skyddas till 2030. Det är glädjande att ambitiösa mål finns på plats, men de kommer inte att nås utan ansträngning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

Sverige klarade inte att leva upp till något av de mål som satts upp till 2020 inom ramen för konventionen om biologisk mångfald. Inte heller nås något av de nationella miljömålen med direkt koppling till den biologiska mångfalden. Det är ett klart underbetyg för ett rikt välfärdsland som Sverige. Det är tyvärr också ett kvitto på att miljöhänsyn fortsatt underställs kortsiktiga vinstintressen.

För att bryta trenden krävs nya styrmedel och ett förbättrat regelverk för att jord- och skogsbruk, fiske och andra verksamheter ska bedrivas hållbart inom naturens gränser. Det krävs även att vi skyddar områden med höga naturvärden från exploatering.

Hur svarar då regeringen på detta allvarliga läge? Tyvärr med brutala nedskärningar av naturvården. Resurser till skydd och skötsel av värdefull natur slaktas. Pengar till miljöövervakning, insatser för pollinatörer och bekämpning av invasiva arter dras in. De planerade miljöprövningarna av vattenkraften, som är så viktiga för vattenlevande arter, har satts på paus. På EU-nivå verkar man för att försvaga viktig lagstiftning om restaurering av natur.

Herr talman! I dag är ungefär 9 procent av Sveriges skogsmark formellt skyddad. Då är även den fjällnära skogen och improduktiv mark inräknad. De frivilliga avsättningarna uppgår till knappt 6 procent. Sverige har inte klarat att skydda tillräckligt med skog i enlighet med vare sig de internationella eller de nationella målen.

Vänsterpartiet anser att Sverige bör anta en nationell målsättning om att totalt 30 procent av skogsmarken långsiktigt ska skyddas. Det ska uppnås genom att minst 20 procent av den produktiva skogsmarken skyddas. Den skyddade skogsmarken ska bestå av representativa och ekologiskt sammanhängande nätverk av naturtyper. Därför yrkar jag bifall till reservation 8.

Vänsterpartiet anser också att Sverige ska öka takten i bildandet av nationalparker. Naturvårdsverket har i dag en plan för hur fler nationalparker kan bildas och hur befintliga kan utvidgas. Det är bra, men mer resurser måste läggas på detta arbete så att fler nationalparker såsom Kebnekaise snabbare kan bildas.

Herr talman! Det behövs givetvis åtgärder på många fler områden för att vända den negativa trenden för den biologiska mångfalden. Vi behöver ett jordbruk som i mycket större utsträckning främjar biologisk mångfald, där våtmarker bevaras och där djuren får gå ute. Vi måste också begränsa användningen av miljögifter i jordbruket. Den fysiska planeringen måste ta större miljöhänsyn.

Självklart måste också skyddet för mångfalden i havet stärkas. Vi måste stoppa skadliga fiskemetoder som bottentrålning. De marina reservaten ska ingå i större sammanhängande nätverk så att de tillsammans kan stärka varandra.

Herr talman! Eftersom det är vi människor som har försatt oss i den här allvarliga situationen är det bara vi som kan och måste lösa den. Därför behövs politiskt ledarskap. Vi kan fortsätta att bruka jord och skog, men vi måste göra det på ett hållbart sätt. Ytterst är det naturens bärkraft som måste sätta gränserna för vad vi kan göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Naturvård och biologisk mångfald

(Applåder)

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine (MP).