Herr talman! F-skattesystemet infördes 1993, och efter det har reglerna ändrats flera gånger. Systemet har med tiden blivit alltmer generöst. De senaste förändringarna genomfördes av den borgerliga regeringen 2009 då näringsbegreppet utvidgades i syfte att fler skulle beviljas F-skatt. Förändringarna innebär att det numera kan vara tillräckligt att en egenföretagare har en enda uppdragsgivare. Denna uppdragsgivare kan dessutom vara egenföretagarens tidigare arbetsgivare. Det är givetvis ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Enligt en rapport från LO blir det allt vanligare att anställda sägs upp och erbjuds att utföra samma arbete som egenföretagare. Därmed kan arbetsgivaren sänka sina arbetskraftskostnader och undgå ett arbetsgivaransvar. Fenomenet är vanligast inom bygg- och transportsektorn och bland dem som arbetar tillfälligt i Sverige.

Enligt en rapport från TCO är nästan var tionde egenföretagare att betrakta som så kallad falsk egenföretagare, det vill säga en person som uppträder som egenföretagare med godkännande för F-skatt men som jobbar under förhållanden som liknar en anställds. F-skattesystemets nuvarande utformning urholkar således arbetstagarbegreppet, stärker arbetsgivarnas makt - precis som Boriana Åberg från Moderaterna påpekade tidigare - och påverkar i förlängningen maktbalansen på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet har under flera år lagt fram förslag till riksdagen om att skapa tydligare villkor för F-skatt i syfte att värna arbetstagarbegreppet och motverka missbruk och fusk. Hösten 2017 tillsatte S-MP-regeringen en utredning med uppdrag att se över F-skattesystemet i syfte att bekämpa skattefusk och skatteundandragande, och i juni 2019 lämnade utredningen sitt betänkande.

Utredningen konstaterar att F-skattesystemet i huvudsak är ett välfungerande regelverk, men att det förekommer att systemet missbrukas av personer som avsiktligen vill undanhålla skatter och avgifter eller kringgå arbetsrättsliga regelverk. För att komma till rätta med problemen föreslås att ett godkännande för F-skatt i vissa fall ska kunna begränsas. Tidsbegränsning ska ske om den sökande begär det eller ännu inte bedriver men har för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Vidare föreslås högre krav på skötsamhet för den som ansöker om att bli godkänd för F-skatt samt utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk.

Vänsterpartiet välkomnar utredningens förslag, men förslagen är inte tillräckliga för att värna arbetstagarbegreppet och motverka missbruk och fusk. Vänsterpartiet anser att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett rimligt formulerat, uttryckligt krav på fler än en uppdragsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart i syfte att sänka sina egna kostnader.

Det är viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilde konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta alltså utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett godkännande av F-skatt tills vidare, men för att begränsa fusk bör det tidsbegränsas.

I dag ställs det krav på att företag som utför arbeten i Sverige som berättigar till rotavdrag ska ha F-skatt. Detta krav gäller dock inte de underentreprenörer som ofta anlitas för att utföra själva rotarbetet. Detta skapar också utrymme för missbruk och fusk. Vänsterpartiet anser att reglerna bör ändras så att det ställs krav på att även underentreprenörer ska ha giltig Fskatt för att rotavdrag ska utbetalas. Det är för övrigt ett förslag som även företrädare för Byggnads har lyft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Egenanställning är en relativt ny företeelse på den svenska arbetsmarknaden. Egenanställningsföretagens affärsidé är att "bereda möjligheter och skapa trygghet för personer att verka som egenföretagare utan att de behöver skaffa F-skattsedel och sköta den administration som är förenad med egenföretagande".

Många av plattformsarbetarna, de som i dagligt tal kallas gigjobbare, har en egenanställning via ett egenanställningsföretag. Med den lösningen behöver plattformsföretaget inte ta något som helst arbetsgivaransvar. I stället fungerar egenanställningsföretaget som ett slags "arbetsgivarmålvakt" åt plattformsföretaget och bidrar därmed till att plattformsföretaget inte behöver ta något ansvar för till exempel arbetsmiljön för den egenanställde. Många av de plattformsarbetare som har den här typen av egenanställning saknar F-skatt. De utför samtidigt kontinuerligt arbete åt plattformsföretag under anställningslika förhållanden.

Vänsterpartiet anser, i likhet med Transport, att det bör krävas F-skatt för att få en egenanställning. Man ska inte kunna bli egenanställd om man samtidigt, enligt Skatteverkets regler, inte kvalificerar sig för F-skatt. Egenanställning ska inte förekomma i arbeten där arbetstagaren inte kvalificerar sig för F-skatt.

Herr talman! Det är dåligt i sig att företag sätter i system att inte anställa människor, utan tvingar dem in i ovälkommet företagande. Vi ska inte prata om plattformsdirektivet här, men det är det tydligaste exemplet som visar hur många företag beter sig och vilka problem som finns.

Vänsterpartiet vill verkligen ha ordning och reda på arbetsmarknaden, både för den som är anställd och för den som är egenföretagare, och därför yrkar jag bifall till reservation 10.