Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och därmed avslag på samtliga reservationer.

För närvarande pågår ett intensivt regeringsarbete angående den ekonomiska familjepolitiken, och flera viktiga utredningar är på gång inom detta viktiga område. Därför kommer vi med all säkerhet att få fler tillfällen att återkomma på ett mer konkret sätt till en rad centrala familjepolitiska frågor, och jag är övertygad om att många av förslagen i de motioner som vi debatterar i dag kommer att beaktas.

Av den anledningen vill jag i dag hålla mig till de mer principiella aspekterna av den ekonomiska familjepolitiken och ange Liberalernas långsiktiga perspektiv på detta område.

Fru talman! Liberalernas utgångspunkt är att Sverige ska vara ett jämställt, barnvänligt och föräldravänligt land. I det sammanhanget är tillgången till en väl utbyggd barnomsorg som gör att föräldrar kan kombinera jobb och föräldraskap under barnens uppväxt en avgörande förutsättning.

En annan hörnsten är rätten till föräldraledighet med ersättning, alltså det system som utgörs av föräldraförsäkringen tillsammans med lagstiftningen om föräldraledighet. Det är kring detta som jag kommer att uppehålla mig i dag.

För ett feministiskt parti som Liberalerna handlar det om frågor som på ett självklart sätt tillhör politikens viktigaste uppgifter. Vi liberaler är stolta över att Sverige har en generös föräldraförsäkring, och vi har också tagit striden för en väl utbyggd barnomsorg. Det ska vårt land ha också i fortsättningen.

Alltför länge har dock den offentliga diskussionen om föräldraförsäkringen handlat om förändringar inom ramen för dagens system trots dess uppenbara tillkortakommanden inte minst vad gäller jämställdhetsaspekten. Enligt vår mening är det just därför viktigt att på längre sikt åstadkomma större förändringar som kan leda till ett mer jämställt samhälle.

Fru talman! Föräldraförsäkringen infördes 1974 och har sedan dess varit oförändrad i sin grundkonstruktion. Det som har ändrats har varit försäkringens längd och ersättningsnivå samt att vissa perioder har öronmärkts för respektive vårdnadshavare. I övrigt har de grundläggande komponenterna varit bestående, trots jämställdhetsbristerna och att stora samhällsförändringar har inträffat sedan införandet.

Hit hör att synen på mäns och kvinnors ansvar för föräldraskapet har förändrats i grunden och att kvinnors deltagande i arbetslivet har ökat mycket kraftigt. Likaså råder numera i princip full behovstäckning i barnomsorgen för barn från ett års ålder och uppåt, detta i skarp kontrast till när föräldraförsäkringen infördes, då många föräldrar var tvungna att stanna hemma längre än så helt enkelt för att alternativ saknades.

Detta betyder dock inte att kvinnors och mäns utnyttjande av föräldrapenningen är likartat. Fortfarande är uttaget av föräldrapenning starkt könsuppdelat. År 2022 tog kvinnor ut omkring 70 procent av föräldrapenningdagarna, omräknat till nettodagar. Den långsiktiga trenden går visserligen i utjämnande riktning, men utvecklingen är långsam. För barn födda 2020 var det enbart en femtedel av föräldrarna som delade föräldrapenningdagarna någorlunda jämställt - ungefär 40 respektive 60 procent. Det är givetvis mycket bättre än vad det var exempelvis 2005, då inte ens en tiondel av föräldrarna gjorde det, men det är ändå långt ifrån vad som borde prägla ett mer jämställt samhälle.

Att tiden för att vara hemma med barnen är så ojämnt fördelad mellan kvinnor och män får betydande konsekvenser på många olika sätt. Det påverkar föräldramönstren inom familjen och kan också påverka omvärldens förväntningar, till exempel i förhållande till skolan och föräldrarnas arbetsgivare. Det påverkar barnets bild av föräldraskap och barnets uppfattningar om hur sysslor och ansvar förknippas med kön.

Men även föräldrarnas ekonomiska situation påverkas på ett högst väsentligt sätt. Fortfarande är deltidsarbete under längre tid i huvudsak något som kvinnor ägnar sig åt. Detta mönster grundläggs oftast i samband med att barnen kommer, och långvarigt deltidsarbete blir för många kvinnor en deltidsfälla.

I dag arbetar 26 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna deltid men bara 11 procent av männen. Skillnaden är stor nog, men till detta kommer att de flesta män som jobbar deltid inte gör det som en följd av föräldraskapet. I stället arbetar männen deltid i början av sitt vuxenliv, i åldern 20-24 år, och när pensionen börjar närma sig, i åldern 55-64 år.

Jämförs i stället enbart siffrorna för deltidsarbete för föräldrar med hemmavarande barn blir skillnaderna i deltidsarbete ännu större.

Det är också vid detta tillfälle som löneskillnaderna mellan män och kvinnor på allvar börjar att växa. Skillnaden i livsinkomst påverkar kvinnors ekonomiska villkor och därmed deras självständighet livet ut. Därför har kvinnor i genomsnitt väsentligt lägre pensioner än män och en genomsnittlig ålderspension som endast motsvarar 69 procent av männens. Det är en viktig förklaring till att det i huvudsak är kvinnor som blir fattigpensionärer.

I detta perspektiv är det uppenbart att dagens konstruktion av föräldraförsäkringen har klara nackdelar som befäster en traditionell könsuppdelad arbetsfördelning och drabbar mödrarna på ett oacceptabelt sätt.

Dessutom utgår dagens föräldraförsäkring från den traditionella familjen där båda föräldrarna lever tillsammans. Det gör att föräldraförsäkringen är föga anpassad till att familjer ser ut på många olika sätt. Det behövs en modern föräldraförsäkring som fullt ut inkluderar alla typer av familjer och också familjer där föräldrarna har gått in i nya relationer.

Föräldraförsäkringen är inte heller anpassad till företagares villkor. Detta ger avtryck i att föräldrar som är egenföretagare tar ut väsentligt färre föräldrapenningdagar än andra trots att de är med och bidrar till systemet.

Fru talman! Det finns alltså många skäl till att tänka nytt vad gäller föräldraförsäkringen.

Vi liberaler har redan tidigare i denna kammare berört de idéer som skulle kunna vägleda ett långsiktigt reformarbete inom detta område.

I vår kommittémotion från riksdagsåret 2021/22 Liberala principer för en modern, flexibel och jämställd föräldraförsäkring lyfter vi fram följande principer som skulle kunna utgöra en lämplig utgångspunkt för en moderniserad föräldraförsäkring.

För det första borde föräldraförsäkringen utgå från barnets behov av trygghet och anknytning under den första viktiga tiden. Föräldraförsäkringen finns för att över huvud taget göra det möjligt för föräldrar att stanna hemma så att barnet får en trygg anknytning till föräldrarna under de allra första åren.

För det andra borde föräldraförsäkringen ge inkomstskydd när föräldrarna är hemma den första tiden och sedan underlätta en trygg återgång till arbetsmarknad och förvärvsarbete.

För det tredje borde föräldraförsäkringen underlätta och stimulera till ett jämställt föräldraskap.

För det fjärde borde föräldraförsäkringen ta hänsyn till familjernas olikhet.

Sist men inte minst borde föräldraförsäkringen vara flexibel och anpassad till en postindustriell ekonomi där några är anställda på ett traditionellt sätt medan många andra är egenföretagare, frilansare eller kombinatörer.

Fru talman! Utifrån dessa utgångpunkter har vi skisserat grunderna för en moderniserad föräldraförsäkring där man i stället för att ha en mycket lång föräldraförsäkring med partiellt inkomstskydd borde inrikta sig på en kortare försäkring med mycket bättre inkomstskydd. Vi vill också öppna möjligheter för helt nya former av flexibilitet och valfrihet.

Vi vill även komma till rätta med de mekanismer som skapar en deltidsfälla och i stället ge föräldrarna nya möjligheter att anpassa längden och nivån på försäkringen utifrån sina egna önskemål. Man ska, enligt norsk modell, kunna välja mellan en kortare föräldraförsäkring med full kompensation för inkomstbortfallet och en längre med en lägre grad av kompensation.

Vi vill dessutom stärka drivkraften till jämställt ansvarstagande genom en mer generös vab-ersättning.

Fru talman! Dessa är grundsatserna i den liberala vägen mot en reformerad föräldraförsäkring som på längre sikt kan bidra till ett mer jämställt samhälle. Vi hoppas att detta kan leda till ett öppet samtal om nödvändigheten av en moderniserad föräldraförsäkring nu när vårt gamla system snart fyller 50 år.