Herr talman! Utrikespolitiken är ju ett område där vi kanske inte har så stora konfliktytor. Jag tycker nu när jag har lyssnat på debatten att det har varit hyfsat enigt.

Ett av områdena där vi är glädjande eniga är hbtqi-personers rättigheter. Sverige är ett land som har kommit relativt långt när det gäller de här frågorna. Vi ligger kanske inte längst fram - det framgår tyvärr av ILGA Europes årliga rainbow map, där vi tappade några placeringar under den förra regeringens mandatperioder jämfört med tidigare toppnoteringar. Det finns alltså mer att göra här hemma. Vi måste ta kampen mot hatbrotten och hedersvåldet och lösa vissa familjefrågor, och det finns hälsofrågor som behöver adresseras. Det är klart att den nuvarande, moderatledda regeringen kommer att ta steg framåt på de här områdena.

Herr talman! Trots de frågor vi har att hantera här hemma är Sverige ett föredöme i världen. Vår enighet är ett föredöme i världen. Sverige har länge varit en stark röst för hbtqi-personers rättigheter. Vi står upp för den självklara insikten att hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter. Vi står för det i våra bilaterala relationer och i våra multilaterala samarbeten, oavsett om det är inom Europa eller globalt.

Herr talman! Det är en styrka att Sverige oavsett regering har hållit denna linje i många år, och det är en linje vi fortsätter hålla framåt. Sverige ska vara en tydlig röst och en vän i världen för hbtqi-personer och allierade som slåss för att avkriminalisera samkönade relationer och stoppa diskriminering, våld, hat, hot och stigmatisering. Individ för individ, själ för själ ska vi övertyga världen om att hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter och att hbtqi-personer också ska kunna leva fria, trygga, öppna liv och vara sig själva.

Herr talman! Bilden i världen är inte entydig. Det sker framsteg, vilket är glädjande, men vägen är fortsatt lång, det är gott om mörka moln och gott om platser där utvecklingen är negativ. Jag ska ta upp några positiva exempel: I Sydamerika har det i stort sett varit en positiv utveckling de senaste tio åren. Andra som avkriminaliserat samkönade relationer de senaste åren är till exempel Taiwan, Singapore och ett antal länder i Karibien - och, för bara två veckor sedan, Cooköarna. Jag hade lite problem att hitta dem på kartan, men de har gjort detta och det var väldigt bra.

Ändå är samkönade relationer fortsatt olagliga i 62 länder. Det gäller stora delar av Afrika, i princip hela Mellanöstern - med undantag för Israel - många länder i Centralasien och några till. På sina håll sker dessutom en skrämmande utveckling just nu där Uganda och några andra afrikanska länder kraftigt skärper straffen för samkönade relationer. Uganda sticker ut med krav på dödsstraff, som man dessutom röstade igenom för andra gången nu i veckan. Det är en närmast svindlande tanke 2023 men ändå verklighet sedan länge i sex av världens länder att man kan utsättas för dödsstraff för samkönade relationer.

Det sker också en starkt negativ utveckling i en rad andra länder. Ryssland är ett illavarslande exempel där alltmer långtgående inskränkningar av hbtqi-personers rättigheter kommer på plats och livet för hbtqi-personer kringskärs alltmer.

Även inom EU finns länder som riktar diskriminering mot hbtqi-personer och där hbtqi-personer används som slagträn i debatten. Ungern är ett tydligt exempel, men sådana tendenser finns också i Polen, Slovakien och Rumänien.

Vidgar vi kretsen till Europa utanför EU kan vi exempelvis titta på Serbien. Där har det varit stora problem de senaste åren. Jag själv deltog i Europride förra året. Det kunde till slut genomföras med 7 500 kravallpoliser som stängde av innerstan när vi skulle promenera. Åskådarna bestod av kravallpoliserna, några vinkande människor i ett fönster inklusive en väldigt söt tant i 80-årsåldern och hennes hund. Den uppskattade vi alldeles särskilt.

Kyrkklockorna ringde för att varna serberna för de farliga homosexuella människorna, hbtqi-personerna, som gick på gatan. Det var en surrealistisk upplevelse, och det här är ett land som inte ligger så långt borta. Det finns mycket att göra på området.

Vi har säkert alla noterat den alltmer polariserade och i ärlighetens namn smått hysteriska debatten som pågår i delar av USA. Det gäller inte minst frågan om transpersoner eller dragqueens. Här får man väl också räkna in dragkings, även om de verkar vara mindre kontroversiella. Man tar sig för pannan.

Herr talman! Frågor om sexuell läggning och könsidentitet är tyvärr fortfarande kontroversiella i många sammanhang. En ökad polarisering är tydlig. Därför kommer regeringen och vi tillsammans som land att motverka varje försök från vissa aktörer att inskränka hbtqi-personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna eller befästa stereotypa könsroller.

I regeringens utrikesdeklaration för 2023 betonas att varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Med det i ryggen kan vi fortsätta att vara en kraftfull röst för hbtqi-personers lika värde och rättigheter i utrikespolitiken, biståndspolitiken och i alla andra relevanta sammanhang, och vi ska ta det ansvaret.

Sverige står inte ensamt. Vi har allierade. Själva och tillsammans med likasinnade länder kan vi arbeta för förändring och för en förbättrad situation för hbtqi-personers rättigheter världen över. Ett exempel, herr talman, är det arbete som lagts ned under det svenska ordförandeskapet i EU där engagemang har lagts på jämlikhet och icke-diskriminering - våra och EU:s grundläggande värderingar. Sverige ska fortsätta framåt och ge tydligt stöd till kommissionens arbete med genomförandet av jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer som gäller fram till 2025. Där har vi kommit halvvägs, vilket avrapporterades nyligen vid en konferens i Arlanda stad.

Vi ska också, herr talman, rikta särskild uppmärksamhet mot den oroande trenden i delar av EU och många andra länder med ett ökande antal incidenter riktade mot hbtqi-personer, inte minst transpersoner, exempelvis genom attacker mot offentliga evenemang.

Sverige ska även fortsätta arbeta inom FN och stå bakom det viktiga arbetet som FN:s oberoende expert på området gör. Hbtqi-frågorna ska vidare finnas med i vår biståndspolitik och vårt arbete för utveckling i världen.

Herr talman! Vi ska stå rakryggade, och vi ska vara glasklara. Sveriges budskap ligger fast: Hbtqi-personers rättigheter är mänskliga rättigheter. Punkt!

(Applåder)

I detta anförande instämde Kerstin Lundgren (C).