Herr talman! Åh, vad roligt det är att vara tillbaka! Jag har varit föräldraledig ett halvår, så jag har inte varit med och berett detta ärende. Men det verkar ha beretts väldigt väl av min ersättare. Jag får rikta ett tack till Martin Melin, som varit här i mitt ställe.

Herr talman! Demokrati, rättsstatens principer, fria medier, fria domstolar och så vidare är i grunden kärnan för all utrikespolitik och ska vara så. Det är genom att bedriva en värderingsstyrd utrikespolitik som Sverige får inflytande i världen och inflytande för de värden som är viktiga för oss och för att världen ska vara stabil, fredlig och att man ska respektera mänskliga rättigheter också på sikt.

Herr talman! Det finns mycket stora problem i världen på dessa områden. Det finns problem också i Sverige, men det finns mycket stora problem ute i världen. Det är därför vi behöver ha en mycket aktiv och värderingsstyrd utrikespolitik som inte viker sig när det är svårt, när andra länder blir arga och när andra länder blir upprörda eller inför hot om olika former av påföljder från världens regimer och diktaturer.

Jag är väldigt glad över att vi i dag äntligen har kommit till skott med terrorklassningen av IRGC. Det är uppenbart att den islamistiska diktaturen i Iran är världens kanske mest brutala regim och diktatur. Vi har hört flera gångar här från talarstolen i dag, och det gläder mig och alla dem som lyssnar att det finns en sådan enorm enighet i den här frågan i Sveriges riksdag.

Jag vill ändå understryka att det hot som den iranska regimen utgör mot sina egna medborgare utgör den också mot medborgare i andra länder och däribland Sverige. Det utgör den också gentemot sin omvärld. En sådan brutal regim måste mötas med mycket tuffa åtgärder och såklart mycket tuffa sanktioner men också alla de saker som en terrorklassning möjliggör.

Det har tagit tid. Det är inte för att jag är tillbaka som vi äntligen har kommit i mål. Jag hoppas att vi kommer att få ännu mer fart på den värderingsstyrda utrikespolitiken framöver.

Ett annat land som tas upp i betänkandet och som i vår nära omvärld utgör ett mycket stort hot mot de mänskliga rättigheterna är Ryssland. Ryssland är också att betrakta som en terrorstat. Ryssland är mer eller mindre att betrakta som en terrororganisation. Vladimir Putin är mer eller mindre att betrakta som en rysk Abu Bakr, som ledaren för IS eller Daish hette.

Ryssland är ett hot mot mänskliga rättigheter inte bara i Ukraina där det bedriver sitt anfallskrig och där det varje dag begår övergrepp, krigsbrott och ägnar sig åt utrensning utan också i alla andra delar av världen och också i Sverige och dess nära omvärld.

Det är av det skälet som vårt arbete för mänskliga rättigheter i Ryssland med stöd till opposition och så vidare inte får vika. Det är också därför som vårt arbete med att se till att Ukraina vinner kriget och att Ryssland förlorar kriget måste fortsätta. Det handlar om mänskliga rättigheter. Det är fullständigt avgörande att vi som är demokrater går segrande ur detta.

Herr talman! Något som regimer i länder där man förtrycker människor, där det är diktatur och där det inte är demokrati har gemensamt är att det är ett stort och utbrett förtryck av hbtqi-personer. Vi har i Sverige problem med att det finns politiker som ifrågasätter transrättigheter och inte vill genomföra reformer för stärkta intersexrättigheter.

Vi har problem i Sverige med att vi inte har en tillräckligt tydlig lagstiftning när det kommer till diskriminering av hbtqi-personer och att vi inte tar tillräckliga krafttag mot detta. Men ute i världen och från flera av de regimer som nämns i det här betänkandet är systematisk diskriminering och förföljelse av och mord på hbtqi-personer vardag.

Det är klart att det måste vara ett fokus i svensk utrikespolitik att säkerställa att mänskliga rättigheter följs, att se till att de som inte följer mänskliga rättigheter straffas och att se till att hbtqi-personer kan leva sina liv i frihet.

Herr talman! Om Irans diktatur är den mest brutala regimen i världen vill jag hävda att Kina förmodligen är den farligaste i världen. Den kinesiska diktaturen utgör varje dag ett hot mot alla som är för demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen. Kina utgör ett direkt hot mot vårt demokratiska system här i dag och kanske ännu mer på sikt.

Internt i Kina förföljs människor varje dag. Men det är också så att Kina hotar om våld och krigsbrott mot andra länder. Det gäller till exempel Taiwan. Minoriteter förföljs, kränks, försvinner och mördas i Kina varje dag. Xinjiang och Tibet nämns särskilt i betänkandet. Men det gäller såklart många fler.

Herr talman! Ur det perspektivet är det viktigt för de mänskliga rättigheterna att Sverige tydligt står bakom Taiwan. Taiwan är garanten för demokrati och mänskliga rättigheter i den delen av världen. Det är också ett föredöme som visar att det går att ha demokrati. Det innebär en inspirationskälla för så många som kämpar för detta och så klart mänskliga rättigheter.

Ett annat land som helt uppenbart är en förebild när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter i sin del av världen är Israel. I år, herr talman, är det 75 år sedan den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna presenterades. Det är inte en slump att det också är 75 år sedan Israel hade sin självständighetsförklaring.

Alla förstår de historiska skälen till att det inte är en slump. Men det hänger ihop även i dag. Även i dag är det Israel som i sin del av världen tydligast, mest och ganska ofta ensamt utgör en oas för mänskliga rättigheter och demokrati.

Vi kan jämföra med Kina, som vi talade om nyss. Där förföljs kristna minoriteter, falungonganhängare och muslimska minoriteter. Vi talar om Iran. Vi behöver nästan inte nämna vilka brott som begås där. Vi talar om Ryssland. Vi behöver inte nämna vilka brott som begås där.

I Israels omvärld är man garanten för att det ska kunna gå att ha en annan religion. Man ska kunna ha religionsfrihet, och det ska kunna gå att leva i fred och frihet. Det är därför det är så viktigt att vårt stöd från Sverige också når Israel. Det är en garant mot förföljelse också av olika minoriteter.

Herr talman! Jag vill med detta tacka för min återkomst till Sveriges riksdags talarstol efter föräldraledigheten. Jag yrkar såklart bifall till utskottets förslag i betänkandet.