Protokoll 2022/23:103 Torsdagen den 4 maj

ärendedebatt / Mänskliga rättigheter
Anf. 193 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! I detta betänkande om mänskliga rättigheter föreslår utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet, IRGC, som terroristorganisation. Utskottet föreslår vidare att riksdagen avslår alla övriga motionsyrkanden med hänvisning till pågående arbete. Vi kristdemokrater står bakom hela betänkandet och därmed även detta tillkännagivande.

Det iranska folket förföljs i dag av sin egen regering. Det revolutionära gardet är regimens förlängda arm, och de arresterar, torterar och förtrycker iranska demonstranter, inte minst kvinnor som vågar stå emot regimens krav på att de ska täcka hår och ansikte. En stat ska inte ha kontroll över hur en kvinna får röra sig, bete sig eller klä sig.

Samtidigt som det revolutionära gardet förtrycker den iranska befolkningen sponsrar de och stöder islamistiska terrorgrupper i Jemen, Syrien, Libanon med flera länder. Flera länder har därför redan terrorstämplat eller terrorlistat det revolutionära gardet, däribland USA. Det är därför dags för EU-kretsen att göra detsamma. Att en enig riksdag förhoppningsvis ställer sig bakom detta krav vid omröstningen som sker i nästa vecka är därför efterlängtat.

Det gångna året har avsaknaden av kvinnors rättigheter i länder i Mellanöstern varit i rampljuset. Talibanernas maktövertagande i Afghanistan innebär att kvinnor inte längre själva kan gå till mataffären och inte heller får gå i skolan. I Iran mördades Mahsa Jina Amini för brottet att hon bar slöja på ett sätt som inte ansågs vara blygsamt nog.

Kristdemokraterna är drivande i att regeringen tar krafttag mot iranska regimen och för att kvinnor ska kunna leva fritt i Iran. Utrikesministern var också tydlig i utrikesdeklarationen när han uttryckte att Sverige genom EU ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra.

Herr talman! Sverige är och ska vara en stark röst för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter. Jag vill därför lyfta fram ytterligare ett område som vi kristdemokrater under lång tid har arbetat för i denna kammare, nämligen religionsfriheten. Trots att religionsfrihet är en av de grundläggande rättigheterna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt i Europakonventionen och trots att mer än 80 procent av världens befolkning identifierar sig med en religion har frågan om religionsfrihet haft en alltför liten roll i svensk utrikespolitik eller utvecklingssamarbete.

Mer än tre fjärdedelar av världens befolkning lever i länder där religions- och övertygelsefriheten kraftigt begränsas av staten eller av andra grupper i samhället. Kränkningar av religions- och övertygelsefriheten hindrar människor från att leva sina liv i frihet, motverkar utvecklingen av jämställda, fredliga och demokratiska samhällen och bidrar också ofta till liv i fattigdom och utsatthet.

När det gäller frågan om förföljelse av kristna är utvecklingen särskilt oroande då förföljelsen har ökat kraftigt de senaste åren. Den är nu värre än någonsin, och många kristna världen över riskerar liv, fängelse, misshandel och tortyr på grund av sin tro. 360 miljoner kristna är utsatta för förföljelse på grund av sin tro, vilket innebär att kristna är den största förföljda religiösa gruppen i världen.

De senaste årens negativa utveckling beror framför allt på en ökning av dödligt våld i Somalia, Nigeria och andra länder i Afrika söder om Sahara på grund av våldsbejakande och extrem jihadism i kombination med svaga stater. Även i Mellanöstern ser vi en allvarlig situation där religiösa minoriteter riskerar att helt försvinna från sina ursprungsländer. Det finns givetvis även andra grupper på andra platser som förföljs på grund av sin övertygelse, och jag vill passa på att lyfta fram situationen för uigurer i Kina som vi absolut inte får släppa fokus på.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU15.

(Applåder)