Fru talman! Vi debatterar Övergripande skolfrågor. Man kan tro att det kan vara nästan vad som helst. Det är faktiskt ett brett betänkande med många olika förslag från partierna. Jag kommer att fokusera på några av dem.

Det mest grundläggande för en skola som ger eleverna kunskap är skickliga lärare som har tid för sina elever. Det är en skola där elevernas rätt till utbildning står i fokus, en skola där barn och elever kan inhämta och utveckla kunskaper och värden, en skola där eleverna har rätt att utvecklas till dem de är och till dem de vill vara i framtiden.

Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande och en livslång lust att lära. Tack och lov tror jag inte att den här kammarens debatter om det ska vara roligt eller tråkigt i skolan påverkar skolvardagen särskilt mycket. De flesta lärare och elever känner väl till att man lär sig bättre om man också har roligt.

Skolan ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och för grundläggande demokratiska värderingar. För det krävs skickliga lärare som har tid för sina elever.

Vet ni vad? Skickliga lärare kostar pengar. Det är en investering i framtiden. Tid kostar också pengar. Det är därför Miljöpartiet är det parti som lägger mest pengar på utbildning, eftersom det kostar. Man kan inte effektivisera en undervisningstimme hur mycket som helst.

Fru talman! Jag vill särskilt nämna jämställdhet. Det är viktigt att uppmärksamma flickors och pojkars och kvinnors och mäns olika förutsättningar och möjligheter när det gäller utbildning. Skolan är en viktig arena för att motverka traditionella könsmönster och lägga grunden för ett jämställt samhälle. Alla barn ska få chansen att utveckla sin fulla potential, oavsett kön eller könsidentitet. Vi måste säkerställa att inga barn begränsas i sina val.

Utbildningen ska främja flickors och pojkars utveckling och lärande med fokus utifrån vad var och en behöver i skolan, utifrån den man är. Vi ser tyvärr att pojkars utbildningsresultat är sämre än flickors. Det är viktigt att det tas på stort allvar, precis som andra osakliga könsskillnader i samhället.

Det innebär att man tar sig an ojämställdheten med de verktyg som är grunden för utbildningen: vetenskap och beprövad erfarenhet. Alla barn och elever har rätt till utbildning, och det är skolans uppgift att se till att de får det. När fler pojkar än flickor lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper främjar inte utbildningen både flickors och pojkars rätt till utveckling och lärande. Det krävs, återigen, skickliga lärare som har tid för sina elever.

Fru talman! Marknadsskolan, där vinsten är drivkraften och ersättningarna är orättvisa, leder till problem för Sverige som kunskapsnation. Vi vet att orättvisa kösystem segregerar skolan. Den här våren har vi också sett olika exempel på kommuner som talar om att fler friskolor riskerar att leda till att kommunala skolor behöver läggas ned eller att lärare måste sägas upp, med större klasser som resultat. Men nya friskolor beviljas ändå tillstånd.

Vi har läst om exempel på skolor som smiter undan granskning eller blir påkomna med att inte ge eleverna den undervisning de har rätt till. Man kan inte ha naturbruksutbildningar utan att ha djur eller naturvetenskapliga utbildningar utan att ha labbsalar.

Att ett av de fuskande företagen delar ut flera hundra miljoner i vinster till ägarna är inget annat än ett hån mot oss som betalar skatt. Vinstutdelning är någonting som de flesta svenskar inte vill ha, över partigränser och oavsett om det är föräldrar med barn i friskolor eller i offentligt finansierade skolor. Man tycker inte att skattepengarna ska läcka ut i vinster.

Fru talman! För många av oss är det självklart att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, men det är inte en självklarhet för regeringen. För de små idéburna skolorna är offentlighetsprincipen självklar, men de stora skolkoncernerna vill bevara sina affärshemligheter. I våra kommunala skolor är det allas rätt att begära ut den information vi vill ha om vad pengarna går till - alla vi här i rummet kan göra det. När våra system ser ut på det här sättet blir insynen extremt viktig, och därför behövs det en offentlighetsprincip på precis samma villkor för friskolor som för offentliga skolor.

Jag vet att det har förts fram ett argument om att en del friskolor är så små att de inte kan hantera detta. Då vill jag påminna om att vi har små kommuner och små myndigheter i olika kommuner runtom i landet. Vi förväntar oss att de hanterar offentlighetsprincipen. Det kommer små skolor också att kunna göra på precis samma sätt.

Vad gör då marknadsskolan med vårt utbildningssystem? När vinstutdelning blir syftet, offentlig statistik kallas affärshemligheter och skolpeng och skolval är orättvisa slits Sverige som kunskapsnation isär.

Fru talman! Jag vill avsluta med att prata om att fler behöver drömma om att bli lärare. Det behöver vi för att bygga Sverige till en stark kunskapsnation. Nu har siffrorna för ansökningarna till höstens antagningar till lärarutbildningarna kommit. Det finns inget annat yrke som fler drömmer om att ha än läraryrket. Över 15 000 har sökt till olika lärarutbildningar i första hand. Ytterligare några tusen har sökt till olika påbyggnadsutbildningar. Detta kan man jämföra med att ungefär 12 000 vill bli sjuksköterska, 8 000 socionomer och 7 000 läkare. Det är förstahandssökande vi talar om.

Gå inte på myten om att ingen vill bli lärare. Vi vet att fler behöver drömma om att bli lärare, för att vara den där skickliga läraren som har tid för sina elever, men det är många som vill ha det här jobbet, och vi behöver se till att de får förutsättningarna för det.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3, som handlar om alla barns och elevers möjligheter att utvecklas till den de är, oavsett kön.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)