Herr talman! Vi pratar ofta både här i kammaren och i medierna och varje dag lite till mans om skjutningar, våld och mord - allvarliga brott. Det gör vi även här i dag, men med en väsentlig skillnad; i dag behandlar vi terroristbrott och terrorism. Terroristbrott skiljer sig från andra brott.

För den enskilde som till exempel drabbas av en kula och skadas eller dör är skillnaden helt oväsentlig. Det är lika viktigt att förebygga och förhindra, och när det tyvärr skett att lagföra och straffa, oavsett om det är ett så kallat vanligt brott eller ett terroristbrott.

Men ett terroristbrott är enligt svensk lag en gärning som kan allvarligt skada en stat eller mellanstatlig organisation och med vilket avsikten är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd. Det är också att allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer.

Nationellt centrum för terrorhotbedömning, NCT, gör kontinuerliga bedömningar av terrorhotnivån i Sverige och mot svenska intressen utomlands. Hotnivån bedöms ligga på nivå tre av fem. Nivå tre innebär ett förhöjt terrorhot och att NCT bedömer att ett attentat kan ske. De bedömer att det främsta attentatshotet mot Sverige under 2023 sannolikt kommer från individer motiverade av en våldsbejakande högerextremistisk ideologi eller en våldsbejakande islamistisk ideologi.

Skillnaden är alltså att terrorism hotar hela vårt demokratiska samhälle, och den totala konsekvensen är mycket större än den enskilda gärningen.

Herr talman! Det är mot den bakgrunden vi behöver få på plats den lagstiftning som vi nu debatterar. Det handlar om att införa straffansvar även för deltagande i en terroristorganisation, ett straff för den som aktivt deltar på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. Det är viktigt att få på plats. Det är viktigt att vi som lagstiftare signalerar att vi ser oerhört allvarligt på detta.

Vi har dock tagit del av Lagrådets och andras synpunkter och även noterat de kompletteringar som regeringen gjort. Vi anser att det nu har gjorts rimliga avvägningar. Passivt deltagande genom att till exempel bara närvara är inte straffbart, utan det krävs en konkret och kvalificerad anknytning till organisationen.

Vi ser också de motivuttalanden avseende vad som är ringa och försvarligt och således faller utanför straffansvaret och som avser bland annat journalister, humanitär verksamhet och sjuk- och själavård som ett mycket viktigt, nödvändigt och välkommet förtydligande av förslaget.

Regeringen behöver kontinuerligt följa upp denna lagstiftning. Det kommer även vi från Centerpartiet att göra, både för att värna frihetliga rättigheter och för att skydda oss från terrorismens förödande konsekvenser.

Med det sagt yrkar vi bifall till utskottets förslag i betänkandet.