Fru talman! Skolans övergripande mål är att förmedla kunskap. Målet är att eleverna, vare sig de är barn, ungdomar eller vuxna, ska få kunskap för att kunna få jobb och bli självförsörjande.

Men kunskap har också en annan mycket viktig funktion som vi aldrig får tumma på, nämligen bildning. Kunskap bidrar till själens utveckling. Man växer som person och får en starkare känsla för det sammanhang som man befinner sig i och för vad som har format detta sammanhang och en själv. Dit hör också värdegrunden, vår historia och vår kultur.

Skolan är den absolut starkaste skyddsfaktorn mot kriminalitet, arbetslöshet, psykisk ohälsa och långtidssjukskrivning. Det finns ingenting annat som minskar risken för den typen av utanförskap lika mycket som att gå ut skolan med godkända betyg. Men tyvärr får en fjärdedel av ungdomarna i dag inte det skyddet. Alltför många barn sviks i dag av svensk skola. Var fjärde elev går ut årskurs 9 utan fullständiga betyg, och 15 procent gör det utan behörighet till gymnasiet. Det är inte tillräckligt bra.

Vägen framåt för att vi ska lyckas vända utvecklingen handlar inte om att sänka kunskapskraven. Tvärtom behöver vi i stället ha höga förväntningar på eleverna. Vi behöver ha lärare som har mer tid för eleverna och som kan skapa arbetsro på lektionerna och trygghet i korridorerna.

Fru talman! Det behövs också tidiga kunskapskontroller och stödinsatser för att fler barn ska få möjlighet att lyckas. Det kan handla om stödinsatser i form av utökad undervisningstid, läxhjälp i skolan för de barn som inte kan göra läxorna i hemmet, lovskola och inte minst speciallärarstöd och särskilda undervisningsgrupper.

Varje elev som går i skolan i det här landet behöver få möjlighet att gå i en skola där man får chans att lyckas, där ingen hålls tillbaka, där ingen lämnas efter, där det råder ordning och där eleverna bemöts med respekt, så att kunskapen kan få stå i fokus. Lärarna å sin sida behöver bättre förutsättningar att kunna förmedla den kunskap som krävs för att fler barn ska bli behöriga och för att fler barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar. Fler barn behöver helt enkelt få chansen att lära sig mer. Fler barn behöver få det skydd som godkända betyg innebär framöver i livet.

Fru talman! Eleven behöver också stöd hemifrån. Föräldrarnas och familjens betydelse för elevens skolgång kan inte nog betonas i sammanhanget. Hur kompensatorisk vi än vill att skolan ska vara, hur mycket vi än försöker ställa saker till rätta och hur mycket vi än skulle önska att familjebakgrunden inte spelade någon roll kommer familjen alltid att vara viktig. Familjens betydelse behöver därför erkännas av skolan, och föräldraansvaret behöver återupprättas.

Föräldrar som involverar sig, bryr sig om sitt barns resultat i skolan, stöttar, följer upp och samverkar med skolan för elevens bästa är otroligt viktiga för barnens skolgång, fru talman. Om föräldrar kan få stöd i sin uppgift att vara föräldrar kan det förebygga både psykisk ohälsa och sociala problem. Det skulle därför kunna vara till hjälp för föräldrarna att få kunskap om barnets naturliga utvecklingsfaser i olika åldrar i livet. Kristdemokraterna menar också att föräldrar ska få stöd i att hjälpa sina barn att klara skolans krav och mer aktivt involveras i barnets lärande.

Det kan handla om att på olika sätt erbjuda föräldrar konkreta verktyg för att stötta barnen. För vissa föräldrar kan det vara till hjälp att på ett uppmuntrande sätt få höra att något av det viktigaste de kan göra för att skapa bra förutsättningar för sina barn i skolan är att exempelvis läsa högt för barnen varje kväll samt att de som föräldrar har en avgörande betydelse för att säkerställa att barnen äter rätt, rör på sig, lägger sig i tid och får läxorna gjorda.

Bara att tala med barnen om hur man i skolan lyssnar på läraren och gör som läraren säger och att varje dag fråga barnen hur det har varit i skolan under dagen spelar roll för hur eleverna ser på skolan. I förlängningen spelar det också roll för skolresultaten. Skola och föräldrar behöver helt enkelt samarbeta och hjälpas åt för att våra barn ska få möjlighet att lära sig så mycket som möjligt i skolan.

Bara en sådan sak som förväntansdokument kan bidra, ett slags ansvarskontrakt mellan skola, elev och föräldrar som tydliggör förväntningarna på eleven när det gäller skolans ordningsregler, bemötande och naturligtvis även själva studierna, men som också tydliggör vad föräldrarna konkret kan göra för att stötta sina barn och höja kunskapsresultaten.

Fru talman! Om elever ska trivas och må bra i skolan är det också grundläggande att man själv får välja vilken skola man vill gå i. Kristdemokraterna står upp för elevers och föräldrars rätt att välja skola oavsett om de väljer en fristående, kommunal eller för den delen kristen friskola.

Man måste ha rätt att välja bort en skola med bristande kvalitet, där eleven kanske mobbas eller inte får den trygghet och studiero som man har rätt att förvänta sig. Man måste ha rätt att välja en skola där eleven får god undervisning och där eleven kan utvecklas efter sin potential.

Den elev som bor i ett utsatt område med en skola där många elever inte blir godkända måste få kunna välja en skola där den får större chans att lyckas. Men det förutsätter ju att föräldrar och elever får information om rätten att välja skola och om vilka skolor som de kan välja mellan. För att valfriheten ska fungera så bra som möjligt behöver det ske ett aktivt och obligatoriskt skolval, och dessutom behöver informationen om skolvalet öka.

Självklart ska också Skolinspektionen ha muskler att kunna stänga ned dåliga skolor. Men de friskolor som följer skollagen och läroplanen, bedriver undervisning i enlighet med skolans värdegrund och dessutom presterar goda kunskapsresultat innebär en vinst för Sverige. Tack vare dem är det fler barn som får möjlighet att gå i en skola där de inte längre hålls tillbaka eller lämnas efter.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis också nämna elevhälsan, som är en annan viktig funktion för att vi ska kunna hjälpa eleverna att klara studierna. Kristdemokraterna har länge drivit på för en elevhälsogaranti där eleverna får tillgång till elevhälsan varje dag.

Det förekommer också i dag att elever faller mellan stolarna, till exempel mellan elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin. Det bidrar knappast heller till någon vidare trygghet för eleverna.

Kristdemokraterna har länge påtalat att det är olyckligt att vi i dag har två olika huvudmän, det vill säga en elevhälsa som organiseras av kommunerna medan hälso- och sjukvården i övrigt organiseras av regionerna.

Vi vill i stället samla ansvaret på en enda huvudman, så att regionerna får ett samlat ansvar för den medicinska och psykosociala hälsan. Det skulle för den skull inte innebära att man flyttar de viktiga roller som skolsköterskor, skolläkare, kuratorer och psykologer har. De skulle fortfarande finnas kvar i skolverksamheterna.

Fram till dess är i varje fall det minsta man kan begära att alla skolhuvudmän har ett fungerande samverkansavtal med regionerna för att säkerställa att inte elever faller mellan stolarna.

Fru talman! Att stärka elevhälsan är helt enkelt avgörande om vi ska lyckas skapa en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)