Herr talman! Europa har under de senaste decennierna drabbats av en lång rad mycket allvarliga terroristdåd. Det har främst rört sig om islamistisk motiverad terrorism, men det har också förekommit attentat med exempelvis högerextrema agendor.

Vi minns alla attentaten i Paris 2015 liksom attentaten i Oslo och på Utøya 2011. Under senare år har vi också sett flera attentat i bland annat i Frankrike, Österrike och Tyskland. Efter terrordådet på Drottninggatan 2017 blev det tydligt att hotet från terrorismen är reellt även i Sverige.

Sverige har sedan ett antal år en förhöjd terrorhotnivå. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning utgörs terrorattentatshotet i det korta perspektivet främst av ensamagerande gärningsmän med ideologisk koppling till våldsbejakande islamism eller våldsbejakande högerextremism. Vi ser också hur dessa rörelser i större utsträckning präglas av en så kallad hybridisering, där de försöker införliva konspirationsteorier och narrativ från anti-etablissemangsextremism i den egna propagandan.

Även om globala terroristorganisationer som Daish eller al-Qaida har försvagats under senare år är det viktigt att det finns en väl utvecklad lagstiftning på plats för att möta hot från denna typ av organisationer.

Herr talman! Frågan om kriminalisering av deltagande i terroristorganisationer har en lång historia. Efter terrorattentaten i Paris 2015 och efter Drottninggatan 2017 slöts blocköverskridande överenskommelser om hur arbetet mot terrorism ska förstärkas.

I överenskommelsen från 2017 kom de ingående partierna, efter påtryckningar från bland annat Moderaterna, överens om att deltagande i terroristorganisation skulle förbjudas. Detta var en bland många andra frågor. År 2019 beslutade den dåvarande regeringen om en lagrådsremiss med ett sådant förslag. Eftersom Lagrådet vid det tillfället uppmärksammade regeringen på att förbud mot deltagande i terroristorganisation kunde innebära en begränsning av föreningsfriheten och att det krävde ändring i regeringsformen behövde regeringen göra ett omtag i frågan.

Den 1 januari 2023 trädde slutligen ändringarna av regeringsformen i kraft. Detta innebär utökade möjligheter att genom lag begränsa föreningsfriheten när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Sverige har en vidsträckt lagstiftning när det gäller terroristbrottslighet. Den 1 juli förra året trädde den nya terroristbrottslagen i kraft, som samlade lagstiftningen mot terrorism från flera lagar som tillkommit vid olika tillfällen. Samtidigt trädde den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar i kraft, vilket ökade möjligheten att hålla personer som utgör hot mot Sveriges säkerhet i förvar och under uppsikt. Vi moderater hade under flera år tryckt på för dessa lagstiftningar och välkomnade de nya lagarna men konstaterade då, före valet, att flera problem kvarstod att lösa och att straffskalorna för flera brott var för milda. Och så är det fortfarande.

Frågan som väcks med anledning av Sveriges omfattande terroristlagstiftning är om det finns behov av lagstiftning som även kriminaliserar deltagande i terroristorganisation.

Från Moderaternas och regeringens sida är svaret ett tydligt ja. Det finns handlingar som i sig inte är straffbara men som uppenbart kan bidra till att stärka en terroristorganisations verksamhet. I princip alla former av stöd till en terroristorganisation - oavsett om det handlar om materiellt bistånd eller bistånd i form av deltagande i verksamheten - bidrar till att upprätthålla och stärka organisationen och därmed dess förmåga att begå terroristbrott.

Det kan handla om den som reser till ett område som kontrolleras av en terroristorganisation och där på plats bistår sammanslutningen med att exempelvis tillhandahålla utrustning, sätta upp läger, ordna möteslokaler, anordna aktiviteter, laga mat eller anordna transporter.

För att ytterligare förbättra möjligheterna att förhindra och bekämpa terrorism föreslår regeringen därför att den straffrättsliga terroristlagstiftningen skärps - detta genom att det införs en särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation.

För att kunna dömas för brott enligt denna lag ska en person delta i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen. En förutsättning för att det ska vara fråga om deltagande i verksamheten bör enligt propositionen vara att det finns en konkret och kvalificerad anknytning till organisationen.

Det framgår av straffbestämmelsen att gärningen inte utgör brott om den är ringa eller om den med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Exempel på försvarliga gärningar skulle kunna vara journalistiskt arbete, wallraffande journalister eller deltagande i motståndsrörelser i diktaturer där man arbetar för ett demokratiskt styrelseskick.

När det kommer till Socialdemokraternas reservation är det lite svårt att se vad de egentligen vill uppnå med förslaget om att följa upp lagstiftningen. Jag noterar att Socialdemokraterna genom att bifalla propositionen delar regeringens bedömning av att det finns behov av att kriminalisera deltagande i terroristorganisation. Jag noterar också att Socialdemokraterna inte heller har några konkreta förslag på hur lagen skulle kunna förtydligas. Det känns lite grann som att Socialdemokraterna både vill äta kakan och ha den kvar.

Regeringen har i propositionen på olika sätt bemött kritiken från Lagrådet, och vi bedömer att förslaget uppfyller de krav som kan ställas på denna typ av lagstiftning. Vad gäller uppföljningen av lagstiftningen kommer det sannolikt att ta flera år innan vi har en klar bild över hur praxis har utvecklats. Om det då finns behov av en översyn av lagstiftningen har alla ledamöter här i Sveriges riksdag möjlighet att väcka frågan utifrån en konkret problembild.

Straffskalan i den nya lagstiftningen föreslås vara fängelse i högst 4 år. Om brottet är grovt föreslås straffskalan vara fängelse i lägst 2 och högst 8 år. Om gärningsmannen har lett terroristorganisationen föreslås straffskalan i stället vara fängelse på viss tid, lägst 2 år och högst 18 år, eller på livstid.

Straffbestämmelsen innebär utökade möjligheter att ingripa mot personer som reser till områden som kontrolleras av terroristorganisationer och deltar i deras verksamhet men där andra terroristbrott inte kan bevisas. Det gäller till exempel situationer som kan liknas med den där personer från Sverige reste till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS. Med en kriminalisering av deltagande i terroristorganisation minskar också möjligheten att verka med Sverige som bas för att bistå terroristorganisationer i andra länder.

Genom att senare i dag rösta ja till regeringens proposition stärker vi Sveriges skydd mot terrorism. Men vi gör också världen lite säkrare. Sverige ska helt enkelt inte vara en fristad för terrorister.