Fru talman! Den 20 mars kom IPCC med sin sjätte syntesrapport. Rapporten är en summering av de tidigare delrapporterna som löpande har presenterats sedan 2016.

Fru talman! Vi kan därför också konstatera att rapporten inte kom med några nyheter, vilket är naturligt eftersom den baseras på tidigare forskning. Rapporten slår fast, som alla vet, att det är mänsklig aktivitet som står för merparten av uppvärmningen, att Parisavtalets mål på en och en halv till två grader sannolikt inte kommer att nås samt att det globala arbetet med att minska utsläppen måste intensifieras. Det här är såklart negativa uppgifter, även om de inte är nya.

Samtidigt, fru talman, finns positiva saker att peka på. Under min första mandatperiod i kammaren talades det med hänvisning till IPCC om att vi gick mot en uppvärmning på 4-5 grader. Nu visar de mest sannolika scenarierna enligt IPCC att vi går mot 2,5-2,7 grader. Det är såklart en positiv utveckling.

Vad som i korthet har hänt är att fler länder påbörjat arbetet med att fasa ut fossil energi. Vi har sett ökad tillgång på naturgas och fossilfri energi, vilket har lett fram till att kolkraften fasas ut mycket snabbare än vad man tidigare trodde. Nu ser kolkraften ut att ha toppat. Det trodde man för ett par år sedan också, men nu hoppas vi verkligen att så är fallet.

Saker och ting ser inte bra ut, men de ser bättre ut. Det finns, trots allt, anledning att se positivt på framtiden.

Fru talman! Som svensk har man all anledning att känna stolthet för det arbete som vi i Sverige började bedriva redan på 70-talet med att fasa ut fossil energi när vi insåg behovet av att få bort oljan från vår uppvärmning och elproduktion. Vi har i dag ett näringsliv som ligger bra positionerat för att med klimatvänlig export minska utsläppen globalt samtidigt som det är bra positionerat även för tillväxt. Utmaningarna här är att städa upp i Sverige. Det handlar om att städa upp i byråkrati och tillståndsprocesser, som i alltför många år har fått prägla det socialistiska styret.

Arbetet går framåt även på EU-nivå. Vad de flesta i Europa i dag står inför är att göra det som Sverige gjorde för flera decennier sedan.

Fru talman! Glädjande är att vi genom Tidöavtalet har lagt grunden för klimatpolitiken. Sveriges klimatpolitik ska vara ambitiös. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Det här är hämtat från Tidöavtalet och är samtidigt närmast ordagrant vad som återfinns i Sverigedemokraternas valplattform.