Herr talman! Tack så mycket, statsrådet, för svaret!

Jag håller med statsrådet om att det finns flera verktyg man kan använda för att sänka elpriserna. Energieffektivisering och mer elproduktion är två sådana verktyg.

Energieffektivisering innebär att vi använder mindre el och får en lägre elräkning, och dessutom går priset på el ned övergripande eftersom vi då inte behöver använda det dyraste kraftslaget lika mycket. Det blir win-win. Det är därför mycket glädjande att regeringen satsar på energieffektivisering, men det är alldeles för lite pengar - 1,2 miljarder över en period på tre år är i själva verket inte alls tillräckligt.

Att sedan påstå att regeringens politik innebär en kraftig ambitionshöjning jämfört med tidigare år är helt enkelt inte sant. Den rödgröna regeringen hade satsningar på flera miljarder kronor som den nuvarande regeringen valde att rösta ned. Det var investeringsstöd till både flerbostadshus och svensk industri, som bland andra Kristdemokraterna alltså valde att ta bort.

Precis som statsrådet sa hade Putin redan under hösten 2021 påbörjat sin energikrigföring genom att hålla tillbaka sin export av fossilgas, vilket fick genomslag på de svenska elpriserna. Om energieffektiviseringssatsningarna hade genomförts skulle många svenska hushåll och företag ha haft avsevärt lägre elkostnader redan under den föregående vintern.

Herr talman! Vi är också helt överens om att det inte räcker med enbart energieffektivisering. Vi behöver mer elproduktion i hela landet till en rimlig, låg kostnad snabbt, och det enda produktionsslag som möter dessa behov på kort sikt är vindkraft. Statsrådet har flera gånger sagt att det behövs mer vindkraft, och det är glädjande. Det är också glädjande att regeringen har godkänt några av de vindkraftsparker som funnits på regeringens bord, men vi ser tyvärr också beslut som motverkar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Målkonflikter är något som försvårar utbyggnad av både produktion och nät. Därför är det viktigt att det finns tydliga direktiv till de myndigheter som är direkt delaktiga i dessa processer. En sådan är Försvarsmakten. Regeringen har faktiskt aktivt valt att ta bort den del av regleringsbrevet som anger att Försvarsmakten ska samverka med utvecklingen av energisystemet.

Det stannar tyvärr inte där. En annan viktig faktor för att underlätta utbyggnad av vindkraft är kompensation lokalt för att öka incitamenten att säga ja till vindkraft, något som har efterlysts länge. Men regeringen har valt att begränsa möjligheten för den så kallade incitamentsutredningen att ta fram ett urval av förslag som ger nytta lokalt och ersättningsmodeller som gör det attraktivt att säga ja till vindkraft.

Utredningen presenterades i går, och avgränsningarna var i själva verket så allvarliga att utredaren menar att de motverkar själva uppdraget att öka incitamenten för lokalsamhället när det gäller ny vindkraft.

Om regeringen faktiskt hade prioriterat en snabb utbyggnad av vindkraften hade det kunnat sänka elpriserna på sikt, men i stället har man i vissa fall tagit beslut som motverkar utbyggnaden. Min fråga till statsrådet är: Vad avser statsrådet att göra för att möjliggöra en snabb utbyggnad av vindkraft givet de besked som vi har fått rörande incitamentsutredningen, till exempel?