<anforande>
<dok_hangar_id>5126839</dok_hangar_id>
<dok_id>H90991</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:91 Torsdagen den 31 mars</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>91</dok_nummer>
<dok_datum>2022-03-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund</avsnittsrubrik>
<underrubrik>EU:s militära förmåga</underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>2f137898-37ee-ec11-916f-901b0eac4c70</anforande_id>
<anforande_nummer>59</anforande_nummer>
<talare>Jessika Roswall (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Under återrapporten från Europeiska rådet den 16 mars här i kammaren refererade statsminister Magdalena Andersson till EU:s artikel 42.7 i fördraget som en försvarsklausul i samband med den ökade hotbilden mot Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Artikeln är viktig för att betona att EU:s länder ställer upp för varandra i händelse av krig eller kris. Men till skillnad från Nato har EU ytterst begränsad militär planering och begränsade disponibla styrkor att sätta in. Den planering som finns begränsar sig i dag till EU:s utlandsinsatser. Planeringen för att möta ett väpnat ingrepp på europeisk mark är obefintlig. Nato, däremot, har sedan flera decennier denna kapacitet och genomför också regelbundna övningar för att möta ett väpnat angrepp längs hela konfliktskalan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag skulle vilja fråga utrikesministern vilka förmågor och vilken planeringskapacitet EU har som skulle kunna ersätta Natos artikel 5 vid ett ryskt angrepp mot Sverige.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0718034011110</intressent_id>
<rel_dok_id>H9C120220331fs</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2022-06-17 14:19:05</systemdatum>
<systemnyckel>546206</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90991/#anf59</protokoll_url_www>
</anforande>
