<anforande>
<dok_hangar_id>5126592</dok_hangar_id>
<dok_id>H90990</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:90 Onsdagen den 30 mars</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>90</dok_nummer>
<dok_datum>2022-03-30 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En ny konsumentköplag</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>c6bf8e4c-7a3d-f111-8812-6805cad9744d</anforande_id>
<anforande_nummer>28</anforande_nummer>
<talare>Larry Söder (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Levande djur inte ska betraktas som vilka varor som helst, för det är de inte. De är levande, med kött och blod. Då fungerar det inte att konsumentköplagen likställer ett köp av ett levande djur med köp av varor som datorer, kylskåp och kläder. Konsumentköplagen glömmer bort djuret, vill jag hävda. Den tar inte i tillräcklig utsträckning i beaktande att ett levande djur är föränderligt och påverkas starkt av sin omgivning. Därför borde dessa köp gå under köplagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det införs vissa särskilda regler vid konsumentköp av levande djur. De särskilda regler som föreslås ska framför allt gälla vid köp av dyrare djur, och för dessa köp ska det införas en undersökningsplikt för konsumenten. Regeringen föreslår även att man bibehåller en presumtionsregel om sex månader för köp av djur, medan det vid köp av dyrare djur ska gå att helt avtala bort presumtionsregeln. Det är ett steg i rätt riktning, tycker vi kristdemokrater, men det är inte tillräckligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Djurnäringen har länge kritiserat hur konsumentköplagen behandlar levande djur som vilka varor som helst. Djur är inte vilka varor som helst utan levande varelser där psyke och fysik samspelar och där olika omständigheter påverkar hur de beter sig.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det förståeligt att regeringen föreslår att införa särskilda regler vid köp av levande djur. Kristdemokraterna välkomnar regeringens förslag om att presumtionsregeln ska gå att avtala bort vid köp av dyrare djur och att det ska införas en undersökningsplikt för konsumenten. Vi är dock inte nöjda utan tror att det inte är tillräckligt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Inom djurnäringen har det länge funnits ett stort missnöje med att köp av levande djur regleras i konsumentköplagen. Vid försäljning av dyra djur är maktbalansen mellan parterna ofta inte så tydlig som den är i ett traditionellt förhållande mellan näringsidkare och konsument. Försäljning av dyra djur sker dessutom ofta i en liten skala där det inte alltid är givet i vilken egenskap parterna agerar, som näringsidkare och konsument eller som privatpersoner.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Kristdemokraternas uppfattning är att levande djur inte ska ingå i konsumentköplagens tillämpningsområde utan att köplagen i stället ska tillämpas på dessa transaktioner. Det är en förändring som länge har efterfrågats av djurnäringen genom bland annat Sveriges Veterinärförbund, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska Kennelklubben.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den oförutsägbarhet som följer av konsumentköplagen har gjort att näringsidkare inom djurnäringen i allt större utsträckning börjat dra sig för att sälja dyra djur till konsumenter, vilket inte är bra. Kristdemokraterna anser att det är problematiskt eftersom det kan få betydande negativa effekter på djurnäringen. Det är också problematiskt eftersom det riskerar att få konsumenter att söka sig till handel med djur som förs in från utlandet i strid med införselförbud eller under andra tveksamma förhållanden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Köplagen ställer högre krav på köparen att ta reda på mer om djuret inför köpet. Det är något som är eftersträvansvärt när det kommer till levande djur eftersom det inte är en vara bland alla andra. Om köparen tar reda på mer om djuret innan transaktionen sker leder det till färre tvister, vilket är till gagn för både den som köper och den som säljer. Inte minst är det till gagn för djuret, som ofta riskerar att råka illa ut vid långa och utdragna tvister.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det mest spännande som hänt i dag i denna debatt – den har ju hållit på ett tag – är väl egentligen att Socialdemokraterna har erkänt att de inte har stått på konsumentens sida sedan 1990. De säger ju att på konsumentens sida står bara den som anser att man har omvänd bevisbörda i två år. Eftersom vi sedan 1990 har haft en lag som säger att den omvända bevisbördan är sex månader har alltså Socialdemokraterna erkänt att de inte har stått på konsumentens sida under denna tid. Vi kristdemokrater och Centerpartiet, som har föreslagit att vi ska utöka den från sex månader till ett år, är helt plötsligt konsumentens fiender. Jag tycker att det är oanständigt att använda sådana ord i den här talarstolen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi kan båda två säga att vi ser till konsumenten, men jag tror att man också måste se att det finns en samklang med näringsidkare och konsumenter och vad de olika parterna klarar. Ett år tycker vi och Centerpartiet är helt okej. Vi tror att det skulle kunna vara bättre för konsumenten, men vi tror också att näringsidkaren skulle kunna klara den delen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därmed yrkar jag bifall till reservation nummer 3.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0992473266516</intressent_id>
<rel_dok_id>H901CU3</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-04-21 14:05:22</systemdatum>
<systemnyckel>677325</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90990/#anf28</protokoll_url_www>
</anforande>
