<anforande>
<dok_hangar_id>5126200</dok_hangar_id>
<dok_id>H90989</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:89 Tisdagen den 29 mars</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>89</dok_nummer>
<dok_datum>2022-03-29 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>3a9cbcff-68e2-ec11-916f-901b0eac4c70</anforande_id>
<anforande_nummer>46</anforande_nummer>
<talare>Patrik Björck (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Med denna lagstiftning har problemet delvis åtgärdats. Det som Annika Hirvonen påpekar här är svårigheten att definiera och avgränsa någonting i lagstiftning. Jag kan hålla med om att det är en ganska obehaglig, eller chockerande, ordvändning - jag kan förstå det. Samtidigt måste man naturligtvis när man avgränsar någonting också beskriva i lagtext när, var och hur en rättighet upphör eller inträder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta är ju någonting som all lagstiftning i någon mening brottas med. Eftersom vi menar att människor har rättigheter att komma till landet som till exempel anhöriginvandrare eller arbetskraftsinvandrare avgränsas detta i lagstiftningen. På samma sätt hamnar man i den här typen av problem.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Som en motfråga undrar jag vilket datum denna lag började att gälla. Jag missade det.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Mitt svar är att det handlar om svårigheten att avgränsa vem som ska träffas av en lag. Detta är grundproblemet.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0516528386117</intressent_id>
<rel_dok_id>H901AU8</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2022-06-02 13:42:24</systemdatum>
<systemnyckel>544742</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90989/#anf46</protokoll_url_www>
</anforande>
