<anforande>
<dok_hangar_id>5124227</dok_hangar_id>
<dok_id>H90982</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:82 Onsdagen den 16 mars</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>82</dok_nummer>
<dok_datum>2022-03-16 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Radio och tv i allmänhetens tjänst</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>6a96d4d6-ccd6-ec11-9170-0090facf175a</anforande_id>
<anforande_nummer>92</anforande_nummer>
<talare>Christer Nylander (L)</talare>
<parti>L</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill börja med att framföra ett tack till svenska journalister och redaktioner. Min bild är att man har hanterat en mycket svår situation med krig, desinformation och gråzonssituationer på ett mycket klokt och bra sätt. Jag ser det i kommersiella medier, och jag ser det i public service.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Just denna debatt rör public service, så vi kan väl konstatera att Sveriges Television och Sveriges Radio ändrar om i sina tablåer för att möta den ökade efterfrågan på kunskap, information, fakta och nyheter som finns hos den svenska befolkningen. Vi kan också konstatera att Utbildningsradion tar ett stort ansvar för barns och ungdomars funderingar. De hjälper även till att påminna oss om hur viktigt det är att ifrågasätta och fundera på nyheters källor och saklighet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag sänder också en tanke till dem som med livet som insats försöker ge oss en bild inifrån kriget i Ukraina och till dem som riskerar sin egen frihet för att berätta fritt för oss vad som egentligen pågår i Ryssland. Tyvärr ser vi att krig kräver offer också bland journalister.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Det blir i detta läge också tydligt hur avgörande medier, kultur och berättelser är för hur vi upplever vår samtid och förstår vårt liv. Den som lever i Ryssland och bara tar del av ryska medier har, som många har varit inne på, en helt annan bild av vad som händer än vad vi har som tar del av andra, fria medier. Det är en påminnelse om vikten av mediefrihet och mediers oberoende. Det är en påminnelse om vikten av att vi demokrater i Sveriges riksdag står upp för att medier, såväl public service som kommersiella medier, ska ha goda villkor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det kan vara jobbigt - det ska man väl erkänna som politiker - att granskas av envisa journalister och kompetenta redaktioner, men alternativet är mycket, mycket värre.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I länder där auktoritära regeringar tagit makten har man nästan alltid börjat med att försöka få kontroll över medierna. I krig är medier och inte minst tv-torn ofta tidiga mål, och det är ingen slump. Det är en påminnelse om mediers makt och om vikten av fria medier med goda villkor.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Public service-medierna är med sitt uppdrag från det offentliga extra sårbara i krig, kris och försök att avdemokratisera ett land. Det är därför av största vikt att det skapas tydliga och skarpa, starka garantier för att public service-mediernas oberoende från politiken inte urholkas. Tvärtom bör oberoendet stärkas på olika sätt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Jag ska erkänna att jag blir lite orolig av Angelika Bengtssons retorik: Tilliten verkar minska, många känner att det inte är sakligt och misstron växer. Det är mycket om vad människor känner, tror och tänker och väldigt lite fakta. Jag tror att det är viktigt att ha saklighet i den här debatten. Det finns ett stort förtroende för public service. Det kan öka och det kan minska, men det är viktigt att man har saklighet i sin argumentation, för om man vill att medierna ska vara sakliga är det en bra början att själv vara saklig i sin kritik av medier.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Tanken bakom public service-medierna är att de ska präglas av oberoende, opartiskhet och saklighet, och Liberalerna anser att public service-medierna ska ha ett fortsatt brett uppdrag och sträva efter kvalitet och relevans i alla genrer de engagerar sig i. Verksamheten ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som andra ekonomiska, politiska och övriga intressen i samhället.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Bör man grundlagsskydda det här oberoendet? Ja, vi har ju funderat på detta i en kommitté i det här huset. För min del skulle det vara väldigt välkommet, och Liberalerna ser gärna att det skulle ske. Men det är viktigt att det i så fall sker med bred förankring i riksdagen, och det verkar inte vara möjligt, i alla fall inte just nu, att nå en sådan bred överenskommelse kring att grundlagsfästa oberoendet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men det finns andra saker man kan göra för att stärka oberoendet och minska det politiska inflytandet. De tre public service-företagen ägs av en förvaltningsstiftelse som i dagligt tal kallas förvaltningsstiftelsen eller ägarstiftelsen och som utses av regeringen. Den fungerar som en mellanhand eller en buffert till public service-bolagen för att minska möjligheten för politiken att påverka bolagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Genom stegvisa förändringar har vi nu flyttat bort den politiska möjligheten att påverka ägarstiftelsen. Man har inte, som någon påpekade tidigare, aktiva riksdagsledamöter i ägarstiftelsen eller i bolagen. Det är viktigt. Jag tror att man kan ta ytterligare steg. De som är anställda till exempel i riksdagen, jobbar i EU-parlamentet eller är statssekreterare i Regeringskansliet bör inte heller sitta i de här bolagens styrelse eller i förvaltningsstiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Man bör fundera på om det inte är dags att också införa en karenstid som gäller när någon går från till exempel regeringen till ett public service-bolag. Det är viktigt att fortsätta att öka avståndet mellan aktiva politiker och public service-bolagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Man kan också införa reformer för granskningsnämnden för radio och tv för att skapa ett ökat oberoende där. Formerna för granskningsnämndens arbete regleras i huvudsak i förordning. Det gör att en minoritetsregering med ett ganska litet stöd, till exempel den som vi har nu, ganska enkelt kan förändra förutsättningarna för granskningen över en natt. Det är rimligt att den viktigaste regleringen av granskningsnämnden flyttas från förordning till lagstiftning för att förhindra möjligheten för en regering att snabbt och radikalt ändra förutsättningarna för en så viktig verksamhet. Även detta måste åtgärdas, fru talman.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är ur detta perspektiv också önskvärt att hitta en annan ordning för beslut i förhandsprövningsärenden och att regeringen inte är sista instans i detta, vilket lyfts av några partier i det här betänkandet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag ser som sagt gärna ett grundlagsskydd, men jag ser också att man skulle kunna göra mycket annat som kanske är ännu mer verkningsfullt för att stärka opartiskheten, friheten och oberoendet av politiken på ett snabbare sätt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Liberalerna har i det här betänkandet inga reservationer. Det beror på att våra motioner på det här området delvis hanteras i andra betänkanden. Jag avstår därför från att göra något yrkande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Radio och tv i allmän-hetens tjänst&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0731442709013</intressent_id>
<rel_dok_id>H901KrU3</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2022-05-18 19:06:56</systemdatum>
<systemnyckel>542712</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90982/#anf92</protokoll_url_www>
</anforande>
