<anforande>
<dok_hangar_id>5122791</dok_hangar_id>
<dok_id>H90978</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:78 Torsdagen den 3 mars</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>78</dok_nummer>
<dok_datum>2022-03-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Cirkulär ekonomi</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>74649a50-80d0-ec11-9170-0090facf175a</anforande_id>
<anforande_nummer>11</anforande_nummer>
<talare>Magnus Ek (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Det finns tänkbara problem med det också, och en av knäckfrågorna har just varit hur man löser det ekonomiska ansvaret så att det är producenten som fortsätter att bära detta ansvar men som också innebär att det finns en förutsägbarhet när det gäller kostnaden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Cirkulär ekonomi&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi kanske inte behöver borra alltför djupt i det här, men jag tror ändå att vi ska reservera politikens offensiva kraft för där den faktiskt behövs. Där får den gärna vara hur offensiv som helst. Men när det gäller till exempel insamlingen av returglas, där vi ligger över returmålen, kanske vi inte behöver vara offensiva i att bygga ett nytt system som ska uppnå samma mål som vi redan har uppnått.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det jag far efter är lite mer av kompromissvilja, pragmatism, sunt bondförnuft eller vad man nu kallar det i Göteborg. Det får ledamoten upplysa mig om. Det är den biten som måste in i det här: en offensiv kraft och det sunda bondförnuftet.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>057993099726</intressent_id>
<rel_dok_id>H901MJU15</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2022-05-10 18:43:56</systemdatum>
<systemnyckel>541855</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90978/#anf11</protokoll_url_www>
</anforande>
