<anforande>
<dok_hangar_id>5118280</dok_hangar_id>
<dok_id>H90959</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:59 Onsdagen den 26 januari</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>59</dok_nummer>
<dok_datum>2022-01-26 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>EU-politisk debatt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet></kammaraktivitet>
<anforande_id>5bd350ca-aeb9-ec11-9167-901b0eac4c78</anforande_id>
<anforande_nummer>6</anforande_nummer>
<talare>Sofia Damm (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr ålderspresident! Jag tycker att det är bra att vi har en EU-politisk debatt här i Sveriges riksdag. Det är kanske särskilt viktigt just i år, ett valår då EU-frågorna brukar lysa med sin frånvaro i journalisternas frågor, i politikernas tal och i debattartiklar. EU hanteras många gånger styvmoderligt av såväl politiker som journalister om inte ett EU-val närmar sig och behandlas alltför ofta som utrikespolitik när det i själva verket framför allt är inrikespolitik. &lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Varför är det egentligen så? Varför ser vi fortfarande EU-frågorna som någonting "där nere i EU" när vi i själva verket befinner oss just i EU? &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, påverkas ungefär hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigeagenda direkt eller indirekt av EU-beslut. Och här i riksdagen stiftas lag efter lag som grundats på EU-beslut. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr ålderspresident! Jag tror inte att svenska folket är ointresserat. Men jag tror att hanteringen av EU-frågorna måste bli annorlunda. Vi behöver auktorisera EU. Det innebär att vi inte kan ta EU som en syndabock för det som svenska politiker inte förmår. Det är helt nödvändigt att de som leder Sveriges EU-arbete kommer in tidigt i processer, så tidigt att de själva är med och sätter agendan. Att Sverige ska säga nej till dåliga förslag är självklart. Men för att kunna säga ja till riktigt bra förslag, till politik som är bra för Sverige och för resten av EU, måste vi ha egna visioner och egna målsättningar. Vem som sitter i regering och leder EU-arbetet spelar roll. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;I tider som dessa och i skuggan av krigshot kan det likt en historielektion vara värt att påminna om unionens tre viktigaste fäder, alla kristdemokrater dessutom: Tysklands Konrad Adenauer, Italiens Alcide De Gasperi och Frankrikes Robert Schuman. Det var deras vision och deras modiga ställningstagande som gjorde EU till världens mest framgångsrika fredsprojekt. Alla tre kände sin historia, och de trodde på sin framtid. De betonade människovärdet i kontrast till nazismen och kommunismen som plågat och alltjämt plågade Europa. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr ålderspresident! Utifrån EU:s gemensamma värden har frihandel och fri rörlighet vuxit fram, med välstånd som följd. För att känna vår historia, låt oss påminna oss om vad som följde efter andra världskriget. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Efterkrigstiden innebar olika öden och förutsättningar för Europas länder - järnridån var en säkerhetspolitisk och geopolitisk delning - men också en välståndsklyvning. Demokrati, marknadsekonomi och handel kom att prägla i väst och diktatur, planekonomi och förtryck i öst. Vid tiden för Berlinmurens fall hade Västeuropas välstånd ökat kraftigt och var tre till fyra gånger större än Östeuropas. Det dröjde därför inte särskilt länge förrän ett antal begynnande demokratier i östra Europa såg att framtiden låg i ett närmande till Europeiska unionen. Genom olika samarbets- och frihandelsavtal, och till slut fullvärdiga EU-medlemskap, tog ekonomin fart. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;EU:s inre marknad och den gemensamma handelsunionen har generellt och över hela Europa bidragit till ökad välfärd och stärker vår välfärd än i dag. Fortsatt består utmaningen i att försvara det som har skapat välståndet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;EU har en roll i välfärden. Men det handlar om att skapa välfärd, herr ålderspresident, inte om att styra över densamma. Den sociala pelaren blev inget annat än ett politiskt självmål för svensk arbetsmarknad. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tänk ändå om EU-toppmötet i Göteborg hade handlat om ökad konkurrenskraft, nedmontering av hinder som i dag motverkar utförande av tjänster inom hela unionen och fler handelsavtal. Tänk om vi hade kunnat ha ambitionen att göra EU till centrum för en global världshandel och bli världsledande på elektrifiering av vägar och transporter i stället för att öka vårt beroende av rysk gas. &lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr ålderspresident! Avslutningsvis: Det är som sagt valår, och de partier som kommer i regeringsställning när väljarna har sagt sitt är de som ska sitta vid förhandlingsbordet i Europeiska rådet. Då spelar det roll vilka visioner och vilket driv man har. Regeringen har dessvärre haft passivitet som sitt signum. I närtid har vi ministrar som uteblivit från möten avgörande för svenskt skogsbruk. Vi har haft statsministrar som inte tydligt har kunnat stå upp för kärnkraften utan ägnat sig åt minst sagt svängig retorik. Det är helt enkelt en regering som är sen på bollen och alltför ofta agerar röstboskap i stället för spjutspets. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi måste känna vår historia och tro på vår framtid. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0306286538528</intressent_id>
<rel_dok_id></rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2022-04-11 17:48:33</systemdatum>
<systemnyckel>538387</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90959/#anf6</protokoll_url_www>
</anforande>
