5118280 H90959 Protokoll 2021/22:59 Onsdagen den 26 januari 2021/22 59 2022-01-26 00:00:00 Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor ärendedebatt d7d350ca-aeb9-ec11-9167-901b0eac4c78 124 Anna Sibinska (MP) MP <p>Herr ålderspresident! I dag debatterar konstitutionsutskottet viktiga frågor om tryck- och yttrandefrihet och massmedier. Frågorna väcker engagemang, och utskottet har behandlat inte mindre än 110 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22.</p><p>Låt mig börja med att slå fast att yttrandefriheten har en lång tradition och en stark ställning i Sverige. Därför är den fastslagen i våra grundlagar. Det är bara några år sedan vi firade att den svenska tryckfrihetsförordningen fyllde 250 år - året var 2016, för den som är nyfiken. Den är inte bara äldst i sitt slag i världen, den har också gett Sverige en stark tradition av oberoende press och utgör en av demokratins absoluta hörnstenar. Tryck- och yttrandefriheten är en nödvändig förutsättning för en fri allmän debatt och för den fria åsiktsbildningen.</p><p>Miljöpartiet vill värna det fria ordet. I en tid då många intressen ägnar sig åt otillbörlig informationspåverkan genom att sprida konspirationsteorier och desinformation i det svenska samhället är det viktigare än någonsin att det finns en mångfald av seriösa nyhetsmedier som arbetar utifrån etablerad medieetik med dess höga krav på sanningsenlighet, rättvisande urval, relevans samt skyldighet att höra olika perspektiv.</p><p>Mångfalden av fria medier är ett av de viktigaste sätten att värna det öppna, demokratiska samhället och den fria åsiktsbildningen. Vi vill värna den granskande journalistiken, motverka spridning av desinformation och öka befolkningens kunskaper i källkritik.</p><p>Herr ålderspresident! Stora sociala medier har tagit fram och börjat använda policyer för att markera när yttranden från ledare strider mot etablerade fakta. Arbetet med detta behöver intensifieras, och gemensamma principer som utgår från Europakonventionen behöver fastställas av EU.</p><p>I länder som inskränker yttrandefriheten men fortfarande är öppna mot omvärlden spelar oberoende sociala medier en viktig roll för demokratirörelsen. I dessa sammanhang kan de globala plattformarna med majoriteten användare i demokratiska stater vara bärare av värderingar om frihet och mänskliga rättigheter.</p><p>Sociala medier har möjlighet att sätta regler för innehållet på de egna plattformarna och behöver ta det ansvaret tydligare än i dag, men de behöver också stöd av demokratiska stater och demokratiska samarbeten som EU för att kunna göra det i längden. EU behöver sätta ramarna både för när innehåll i sociala medier kränker mänskliga rättigheter och för när censur eller begränsning av innehåll gör det.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor</p><p>Sverige bör samarbeta inom EU och med andra stora demokratier för att kunna sätta gemensam press på de sociala mediejättarna så att de motverkar att desinformation sprids på deras plattformar. Det är också viktigt att ställa krav på internetplattformar att stå upp för yttrandefriheten i tredjeländer om de vill verka inom EU.</p><p>Herr ålderspresident! Vi lever i ett medielandskap under stor och snabb omvandling, där tidigare förutsättningar för mediekonsumtion och nyhetsförmedling ställts på ända. Tillgången till medier och information har blivit bättre, meningsutbyten och åsiktsyttringar har underlättats och fler kan producera och publicera medialt innehåll. Samtidigt skapar det nya medielandskapet utmaningar i form av urholkade affärsmodeller, medial polarisering, misstro mot medier samt geografiska områden som ibland helt saknar journalistisk bevakning, så kallade vita fläckar.</p><p>En ambitiös mediepolitik strävar efter en levande mediemångfald där starka, ansvarstagande och oberoende medier i hela landet kan bidra till att händelser i samhället belyses ur olika perspektiv. En stark public service i en livskraftig mediemarknad som präglas av integritet, oberoende, medieetik och en mångfald av perspektiv, och som åtnjuter allmänhetens förtroende, utgör grunden i Miljöpartiets mediepolitik.</p><p>Mediernas ekonomi var redan före coronapandemin hårt ansträngd med mycket små marginaler. Nyhetsmedier har avgörande betydelse för samhällets funktion i en kris och är av MSB definierade som samhällsviktig verksamhet. Om exempelvis dagstidningen slutar att ges ut skulle det kraftigt försämra allmänhetens tillgång till information och dessutom skapa oro som allvarligt kan förvärra den pågående krisen. Till skillnad från andra branscher har efterfrågan på nyhetsmediernas tjänster, det vill säga nyheter, ökat kraftigt under pandemin.</p><p>Miljöpartiet har efterlyst en ny modell för mediestöd samt översyn av moms och skatter för nyhetsproduktion. När allt fler läser sin dagstidning på nätet bör det nya mediestödet vara teknikneutralt, i syfte att säkerställa allmänhetens tillgång till en mångfald av allmänna nyhetsmedier.</p><p>I oktober 2021 gav Kulturdepartementet en utredare i uppdrag att biträda departementet med att bland annat utvärdera de befintliga stöden till medierna. En central fråga enligt uppdragsbeskrivningen är om det nuvarande driftsstödet ska fasas ut och ersättas av ett mer teknikneutralt stöd för redaktionella kostnader. Vi ser fram emot resultaten av utredningen i juni.</p><p>Herr ålderspresident! Slutligen vill jag säga att ett starkt och livskraftigt medielandskap är en förutsättning för att vår demokrati ska fungera och utvecklas. I tider av kris, som under pandemin, blir vi än mer medvetna om detta. Om desinformation får fäste, eller om korrekt information om till exempel vaccin saknas, kan det få förödande konsekvenser för människor. Miljöpartiet kommer alltid att stå upp för mediernas frihet och möjligheter att bedriva sin verksamhet i hela landet.</p><p>Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation nummer 8.</p> 051870309210 H901KU33 N 2022-04-11 17:48:43 538505 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90959/#anf124