<anforande>
<dok_hangar_id>5114018</dok_hangar_id>
<dok_id>H90941</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:41 Onsdagen den 8 december</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>41</dok_nummer>
<dok_datum>2021-12-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Energi</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>818b6852-7b3d-f111-8812-6805cad9744d</anforande_id>
<anforande_nummer>266</anforande_nummer>
<talare>Mattias Jonsson (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! I det tidigare inlägget var det en frågeställning om vi ska vara beroende av rysk gas. Svaret på den frågan är nej. Vi ser vad som händer i Europa i dag. Det är brist på el, och gasen skruvas åt. Priserna stiger, och det smittar av sig på den svenska marknaden. Vi måste hitta andra lösningar i Sverige, och då ska vi inte luta oss mot rysk gas.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;När det gäller frågeställningar om tillstånd och att man säger nej är den fråga som bör ställas tillbaka: Om det är svårt att få havsvindkraft ute vid horisonten, hur ska man då få tillstånd och acceptans för att bygga ut kärnkraften med flera reaktorer runt om i vårt land? Det tror jag är en större utmaning än havsvindsnurror, som klarar av vår elförsörjning fram till 2050, enligt de prognoser som finns just nu.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0499755198526</intressent_id>
<rel_dok_id>H901NU3</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-21 14:12:53</systemdatum>
<systemnyckel>678139</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90941/#anf266</protokoll_url_www>
</anforande>
