<anforande>
<dok_hangar_id>5113326</dok_hangar_id>
<dok_id>H90938</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:38 Onsdagen den 1 december</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>38</dok_nummer>
<dok_datum>2021-12-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7d4e2edb-4075-ec11-9168-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>58</anforande_nummer>
<talare>Åsa Westlund (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Just i denna stund pågår en enormt stor förändring av vårt samhälle - en grön industriell revolution. Vi går bort från gammal fossil produktion och inför ny klimatanpassad. I detta arbete har Sverige tagit täten. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Genom att ligga längst fram i klimatomställningen skapar vi de nya jobben här i Sverige. Det väcker stor uppmärksamhet och intresse runt om i världen, och viljan att investera i de gröna jobben är stor. Den är faktiskt större än det finns projekt att investera i. Det är en utmaning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En annan utmaning när det gäller just den utbredda viljan att investera och placera klimatvänligt är att också enas om vad som är just klimatvänligt. Det har länge funnits en stark efterfrågan från finansmarknaden på att komma till rätta med greenwashing - jag hoppas talmannen ursäktar det engelska uttrycket - alltså att man påstår att man är väldigt klimatsmart och miljövänlig medan man i själva verket inte är det. Det gäller att hitta någon gemensam standard så att man kan vara överens om vilka standarder som ska gälla. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är detta som EU:s taxonomi är ett svar på. Tanken med den är att det ska vara en enhetlig bedömning och standard som finansmarknader och investerare kan använda sig av. Det ska bli tydligt för alla producenter, stater, investerare och småsparare vad som gäller. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;EU:s taxonomi för gröna investeringar har debatterats mycket. Vi hörde exempel på det här tidigare. Den har såklart också debatterats i andra delar av Europa. Det är begripligt. Taxonomin är väldigt betydelsefull. Den kommer att bli ett viktigt verktyg för att styra pengaflöden till det som betraktas som grönt. Och självklart vill alla att just de egna näringarna ska gynnas, eller åtminstone behandlas korrekt i Sveriges fall. Det finns givetvis stora möjligheter för de länder som ligger långt fram och har intressanta investeringsobjekt. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Just detta betänkande berör visserligen taxonomin, men det handlar däremot inte om dessa mer kontroversiella definitioner och klassificeringar av vad som är miljömässigt hållbart. Det är en separat fråga, som flera talare redan har varit inne på. Klassificeringen är förstås viktig, och den svenska regeringen har i detta arbete intagit en väldigt proaktiv roll för att lyfta fram våra svenska näringar och visa hur de bidrar med klimatnytta. Inte minst är det skogsfrågorna som har framhållits väldigt starkt av den svenska regeringen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförord-ning&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta ärende handlar i stället om juridiken och regelverken runt taxonomin, exempelvis vilken information som finansmarknadens aktörer måste ge i broschyrer och årsrapporter, att det är Finansinspektionen som utses som myndighet att bedriva tillsyn och att det är medlemsstaterna som ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner vid överträdelser. Detta är viktigt att utforma och anta, oavsett själva klassificeringen i taxonomin.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! I samband med detta betänkande har det kommit in några motioner. Ingen av dem handlar om just dessa lagstiftningsåtgärder utan berör i stället taxonomins själva innehåll och utformningsprocess. På så sätt varken ifrågasätter eller påverkar de den proposition som betänkandet behandlar. Därför har denna lagstiftning och propositionen ett samlat stöd i riksdagen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Hur taxonomin sedan ska utformas och innehållet i den är alltjämt en viktig fråga. Den behandlas i en separat process, i vilken finansutskottet har varit väldigt aktivt och i vilken också den svenska regeringen har varit väldigt aktiv i att påverka EU. Det är, som sagt var, väldigt viktigt att fortsätta detta arbete med den delegerade akt som har lagts fram och framöver med de kommande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Samtidigt finns det såklart stora möjligheter för Sverige i fråga om detta. Vi ser redan hur investeringarna till grön omställning i landet ökar, likaså efterfrågan på fler investeringsobjekt. Sverige ligger långt fram, och vi ska fortsätta att ligga långt fram i klimatomställningen. Det handlar också om framtidens jobb här i Sverige och om att svenska näringar ska kunna växa och fortsätta utvecklas samtidigt som vi tar vårt ansvar för klimatomställningen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna och reservationerna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0802546764724</intressent_id>
<rel_dok_id>H901FiU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2022-01-14 14:50:35</systemdatum>
<systemnyckel>530873</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90938/#anf58</protokoll_url_www>
</anforande>
