<anforande>
<dok_hangar_id>5110458</dok_hangar_id>
<dok_id>H90916</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:16 Torsdagen den 14 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>16</dok_nummer>
<dok_datum>2021-10-14 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund</avsnittsrubrik>
<underrubrik>Oseriös marknadsföring av konsumtionslån</underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>7aedea43-7d40-ec11-9164-0090facf175a</anforande_id>
<anforande_nummer>49</anforande_nummer>
<talare>Jon Thorbjörnson (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Antalet unga som ansökte om skuldsanering fördubblades förra året. En starkt bidragande orsak till det är konsumtionslånen, lån som tas för konsumtion utan ordentlig säkerhet och i många fall utan ordentlig kreditprövning. Flera avslöjanden från bland andra Svenska Dagbladet har kommit under de senaste veckorna om hur låneföretagen slåss om nya lånekunder. Efter ett litet inköp av smink via nätet kom det under kort tid mejl 18 gånger om låneerbjudanden till den person som gjort köpet. Det är en aggressiv och oseriös marknadsföring. Och det var inte det värsta exemplet. En del personer hade fått upp till 100 mejl. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Betaltjänsterna har börjat marknadsföra sig som en inkomstkälla för nätbutiker. Vinsterna ska i stället dras in via lån och räntor. Register över nätbutikernas kunder byggs upp, och kunderna bombarderas med lånereklam - lån som de inte vill ha eller behöver. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vad tänker Åsa Lindhagen göra för att komma åt den oseriösa marknadsföringen, krediterna och överskuldsättningen? &lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0272006117024</intressent_id>
<rel_dok_id>H9C120211014fs</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2021-11-08 11:19:22</systemdatum>
<systemnyckel>526138</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H90916/#anf49</protokoll_url_www>
</anforande>
