5140546 H909137 Protokoll 2021/22:137 Måndagen den 27 juni 2021/22 137 2022-06-27 00:00:00 Svar på interpellation 2021/22:540 om nationell strategi för att omvandla utsatta områden interpellationsdebatt debc72cc-bb44-ed11-9177-901b0eac4c70 45 Statsrådet Anders Ygeman (S) S <p>Fru talman! Det är en fråga om man ska klyva ord här eller inte. Men jag tror att Aphram Melki egentligen frågar om jag tycker att vi har börjat vända segregationen i det svenska samhället och om det har varit en framgång. Svaret är nog faktiskt nej. Det är betydligt mer som behöver göras. Vi behöver inte bara ta de senaste 4 åren, utan jag skulle säga att segregationsarbetet har varit ett misslyckande för Sverige de senaste 20 åren.</p><p>Detta ger vid handen att de åtgärder vi måste göra för att bryta segregationen måste vara av en helt annan art än dem vi har gjort de senaste 20 åren. Om vi bara gör ungefär samma sak igen kommer vi sannolikt att få se samma resultat, och det duger inte. Därför måste vi ta till betydligt mer drastiska åtgärder än vad vi har gjort.</p><p>Jag vill ändå nämna att riksdagen har röstat nej till ett antal av de åtgärder som regeringen har velat vidta för att bryta segregationen. Det handlar bland annat om skolsegregationen, som Aphram Melki tog upp, där vi hade kunnat ha betydligt rättvisare villkor och tuffare krav på de fristående skolorna om riksdagen inte hade valt att rösta nej till det. Detta beklagar jag.</p><p>Det är tyvärr så att Sverige har ett helt annat skolsystem än resten av världen, och detta är en av de delar som har drivit på segregationen. Jag tror också att vi har haft för låga krav på hyresvärdar, oavsett om de varit privata eller allmännyttiga, jämfört med andra länder i vår omvärld.</p><p>Jag tror att det var rätt att lägga om migrationspolitiken 2015. Jag gav uttryck för en del andra saker i mitt tidigare svar. Däremot kan jag ställa ett litet frågetecken för om 2030 trots allt inte är en väl snäv tidsram. Danskarna satte upp ett 2030-mål. De började med detta arbete 2006 och fattade det formella beslutet 2010, så de har nått mer än halvvägs nu. De har fått bort några områden från sina listor, lite fler än Sverige, men det beror på att de har tydligare krav för när ett område ska räknas eller inte räknas och hur de ska komma bort från listorna.</p><p>Det är viktigt att man, oavsett vilket måldatum man har, sätter upp tydliga delmål och att det är tydliggjort för alla aktörer, oavsett om de är privata eller offentliga, vad som krävs av dem. Detta tror jag är avgörande. Och det är viktigt att man jobbar både på den negativa sidan, med konsekvenser, straff, utvisning och allt sådant, och på den positiva sidan för att lyfta upp dessa områden och deras status.</p><p>Om man ska minska segregationen krävs att det blir fler som kan försörja sig och fler som kan språket i dessa områden. Då måste de också vara attraktiva bostadsmiljöer dit studenter och människor med arbete vill söka sig. Momentant kan den här typen av listor vara svåra för områdena, men när vi får progression och områden försvinner från listan kan det möjliggöra för fler att söka sig dit.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer</p><p>Jag tror att jag med detta har svarat på de frågor som Aphram Melki ställde.</p> 0744993950910 H910540 N 2022-10-05 16:42:01 551862 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909137/#anf45