<anforande>
<dok_hangar_id>5140091</dok_hangar_id>
<dok_id>H909135</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:135 Tisdagen den 21 juni</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>135</dok_nummer>
<dok_datum>2022-06-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Aktivitetskravet i plan- och bygglagen</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>b85e5e8d-3243-ed11-9177-901b0eac4c70</anforande_id>
<anforande_nummer>49</anforande_nummer>
<talare>Leif Nysmed (S)</talare>
<parti>S</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till civilutskottets förslag i betänkande CU27.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det så kallade MKB-direktivet innehåller bestämmelser som ska säkerställa att en systematisk bedömning av miljöpåverkan genomförs för projekt som på grund av sin art, storlek och lokalisering medför betydande miljöpåverkan. För detta ändamål föreskrivs tillståndsplikt och krav på en bedömning av projektets påverkan innan tillstånd ges.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Enligt den nu gällande regleringen får ett beslut enligt plan- och bygglagen som huvudregel överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot. I miljöbalken finns också bestämmelser som särskilt reglerar tillgången till rättslig prövning för vissa ideella föreningar och andra juridiska personer. Sådana ideella föreningar och andra juridiska personer som avses får enligt plan- och bygglagen överklaga ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för ett MKB- projekt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I den nuvarande plan- och bygglagen finns dock ett så kallat aktivitetskrav som begränsar möjligheten att överklaga kommunala beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Europeiska kommissionen lämnade i oktober 2019 en formell underrättelse till Sverige och framförde bland annat att det nuvarande aktivitetskravet inte är förenligt med MKB-direktivet. Regeringen genomförde en förändring, men i den förändringen vidhöll vi ändå aktivitetskravet så sent som 2020.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Rättsläget har därefter klargjorts ytterligare genom en dom från EU-domstolen. Domen innebär att det inte är förenligt med Århuskonventionen att ställa krav på att någon ur den berörda allmänheten, vilket alltså omfattar såväl vissa miljöorganisationer som berörda enskilda fysiska och juridiska personer, måste ha deltagit i en viss process för att få överklaga ett beslut som innebär att viss miljöstörande verksamhet tillåts.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Regeringen föreslår därmed att det inte längre ska krävas att den som vill överklaga en kommuns beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som avser ett MKB-projekt skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda före utgången av granskningstiden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Jag yrkar återigen bifall till förslaget i betänkande CU27.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Aktivitetskravet i plan och bygglagen&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Applåder)&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Överläggningen var härmed avslutad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(Beslut fattades under § 19.)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0376353897112</intressent_id>
<rel_dok_id>H901CU27</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2022-11-11 16:41:15</systemdatum>
<systemnyckel>555161</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909135/#anf49</protokoll_url_www>
</anforande>
