5139534 H909132 Protokoll 2021/22:132 Torsdagen den 16 juni 2021/22 132 2022-06-16 00:00:00 Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning ärendedebatt 8f3d0d1b-3143-ed11-9177-901b0eac4c70 8 Annika Hirvonen (MP) MP <p>Fru talman! Det har varit lite hur som helst med gymnasieskolan. Det har varit fritt fram att starta skola, vilken utbildning som helst, bara elever kan lockas dit. Någonstans på vårkanten fylls tunnelbanans reklamskyltar med lockande budskap: Här får du en egen bärbar dator. Här får du en körkortsutbildning. Här får du tillgång till en 3D-skrivare. Det är flera saker som kan vara nog så viktiga och inte minst intressanta och roliga på en utbildning.</p><p>Men jag minns själv hur det var när reklamen var riktad till mig när jag skulle göra mitt val i en oändlig djungel av alternativ. Tio år senare städade jag i lådor med gamla papper och hittade mina ansökningsdokument till gymnasiet. Jag var tvungen att pausa hela städningen därför att ångesten från den tiden bara sköljde över mig. Det var lite som Prousts madeleinekaka fast tvärtom - mycket otrevliga minnen.</p><p>Att välja gymnasium är ett av de svåraste besluten som jag har fattat i mitt liv. Jag vet att många ungdomar våndas. Det är ett viktigt beslut, och man vill inte göra fel. Det känns som att hela ens framtid står på spel.</p><p>Det har undersökts vilka parametrar som ungdomar räknar in när de väljer gymnasieskola. Det skiljer sig ganska mycket mellan studiemotiverade elever och dem som är mer skoltrötta. De studiemotiverade eleverna söker i högre utsträckning utbildningar som håller hög kvalitet. Man har ett mål om vart man vill. De som är mer skoltrötta lockas mer av budskapen på reklamskyltarna.</p><p>Den utredare som Lärarnas Riksförbund anlitade för att titta på friskolemarknaden lyfter fram att det finns en skillnad mellan grundskolan och gymnasieskolan när det gäller vilka elever som de fristående skolorna vänder sig till. I grundskolan är det framför allt elever till högutbildade föräldrar som man vill locka. Det är dem man tjänar pengar på. I gymnasieskolan är det tvärtom. Man tjänar mer pengar på dem som inte är så studiemotiverade, som inte ställer höga krav på sin utbildnings kvalitet men som tycker att det kan vara kul med en egen dator och tillgång till en 3D-printer. </p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning</p><p>Fru talman! Det här säger förstås inte allt om gymnasieskolans planering och dimensionering, men det säger någonting om drivkrafterna i systemet. Det är som det är: Det är fritt fram att etablera sig bara man lyckas locka elever, och det har lett till stora problem för hela samhället. Det råder kompetensbrist i snart sagt varenda bransch.</p><p>Jag kan inte räkna de möten jag har haft med representanter för olika näringslivsbranscher som har suttit på andra sidan bordet och sagt: Det här måste ni göra någonting åt. Vi i industrin behöver arbetskraft. Vi behöver fler som kan ta arbeten i äldreomsorgen.</p><p>I slutändan är det helt enkelt väldigt många som har ställt sig frågan vad som är viktigast. Är det viktigast att friskolorna ska få tjäna så mycket pengar som möjligt? Eller är det viktigast att vi gör det som är bra för hela samhället - att vi ger våra unga en riktig chans att inte bara få en examen utan också komma vidare i jobb eller utbildning? Är det viktigast att säkerställa att alla de företag och kommuner och regioner som har brist på kollegor ska ha fler som vill jobba hos dem? Eller är det viktigast att värna den fria skolmarknaden?</p><p>Majoriteten här och även majoriteten av det svenska näringslivet har landat i att kompetensförsörjningen faktiskt är viktigast. Det är ett viktigare samhällsintresse. Det är något som jag är väldigt glad över.</p><p>Flera här har varit inne på vikten av att branscherna ska ha inflytande när det gäller utbudet av utbildningar men också deras innehåll så att utbildningarna blir relevanta och faktiskt leder till jobb. Det vill jag understryka.</p><p>Den här propositionen löser förstås inte allt när det gäller det. Det kommer att behöva arbetas i praktiken med att samverkan i regionerna ska involvera företrädare för branscherna på ett aktivt och meningsfullt sätt så att det också får påverka utbildningarna. Jag tror att vi nu lägger grunden till en struktur som verkligen kan främja det.</p><p>Fru talman! Jag skulle vilja kommentera något av det som Fredrik Malm från Liberalerna var inne på. Jag tyckte att han sa något som var mycket klokt och något som var motsatsen.</p><p>Det som var mycket klokt var att det finns kunskap som är viktig i sig, även om ingen vill anställa dig på grund av att du har just den kunskapen, och att bildning har en viktigare funktion i ett samhälle än bara att tillfredsställa en arbetsgivares önskemål.</p><p>Så är det såklart, och det perspektivet kommer inte att förloras med dagens förslag. Elevers önskemål är fortfarande en central parameter vid sidan om arbetsmarknadens behov, som läggs till.</p><p>Det han sa som jag inte håller med om är att humaniora på något sätt skulle vara oviktig för Sveriges ekonomi.</p><p>Även om konst och musik och kunskap om var vårt samhälle kommer ifrån är viktigt i sig betyder det inte att det inte också är viktigt för vårt samhälles utveckling. Jag tror att det tvärtom är helt centralt, och jag tror att vi kanske till och med håller med varandra där. Det kanske var ett olycksfall i formuleringen från Fredrik Malms sida, men jag känner ändå ett behov av att understryka det.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetens-försörjning</p><p>Jag tycker också att det är viktigt att understryka att arbetsmarknadens behov naturligtvis aldrig får tolkas som bara här och nu utan måste vara för lång tid framåt. Vi står nu inför behovet av en enorm omställning, en grön omställning till ett hållbart samhälle, och vi måste rusta våra unga för en framtid som vi inte har en aning om hur den kommer att se ut. Det är vår uppgift att se till att det blir en god framtid, men det finns mycket som talar för att framtiden kommer att se mycket annorlunda ut än vi ens kan föreställa oss i dag. Då gäller det att vi rustar våra unga med förmågan att lära om och lära nytt även framåt.</p><p>Den här propositionen löser förstås inte heller alla de problemen, men där har vi också gjort reformer för ett arbetsliv där människor utbildar sig på nytt i flera omgångar under sitt yrkesliv.</p><p>Fru talman! Jag vill yrka bifall till dagens proposition.</p><p>Jag vill också tacka Anna Ekström, som verkligen har gjort ett gediget arbete med att samverka med oss alla här i riksdagen för att få igenom den här väldigt viktiga produkten med det väldigt tråkiga namnet.</p><p>(Applåder)</p> 0819601620927 H901UbU25 N 2022-10-03 17:36:41 551255 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909132/#anf8