5137850 H909127 Protokoll 2021/22:127 Torsdagen den 9 juni 2021/22 127 2022-06-09 00:00:00 Tryggare bostadsrätt ärendedebatt e782ac7c-2e43-ed11-9177-901b0eac4c70 89 Viktor Wärnick (M) M <p>Fru talman! För de allra flesta människor är köpet av en egen bostad den största investering de gör i livet, i vart fall ditintills - boendekarriärer förekommer ju som bekant. Likväl är det ofta oerhört stora summor pengar och stora lån som förekommer vid köp av exempelvis en bostadsrätt. Stor glädje och en smula ångest i en omväxlande kombination - igenkänning för många som gått igenom processen att köpa sig ett hem.</p><p>Därför är det viktigt med ett starkt konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter. Våren och hösten 2020 riktade därför riksdagen, i många delar på moderat initiativ, tillkännagivanden till regeringen om att återkomma med förslag på åtgärder som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden.</p><p>Vi moderater välkomnar därför regeringens proposition, vars ambition bland annat är att stärka konsumentskyddet i samband med köp av nyproducerade bostadsrätter. Vi anser dock att regeringens förslag i ett par avseenden är för långtgående och därmed riskerar att vara kontraproduktivt för bostadsmarknaden och bostadsbyggandet, vilket är särskilt oklokt när i stället fler bostäder behöver komma på plats.</p><p>Samtidigt finns det andra förslag och delar där regeringen inte stärker konsumentskyddet tillräckligt mycket. Därför är det glädjande att utskottets majoritet har tillstyrkt Moderaternas och Liberalernas samt Kristdemokraternas alla yrkanden med förslag på förbättringar av propositionens innehåll.</p><p>Fru talman! Den mest förekommande affärsmodellen för företag som bygger bostadsrätter i dag går ut på att det är bostadsrättsföreningen som bär finansieringen med byggherren som säkerhet. Bankerna beviljar bostadsrättsföreningen byggkreditiv när byggherren fått en viss andel av lägenheterna bokade eller sålda. Det förutsätter alltså att byggherren tidigt i processen kan knyta kunder till byggprojektet. Att ändra den ordningen och i stället kräva att byggherren ska bära lånen själv skulle ge omfattande konsekvenser.</p><p>Dagens modell har brister, men det är viktigt att ha den gängse affärsmodellen i åtanke när förändringar av villkoren föreslås, så att bostadsbyggandet inte påverkas negativt på ett sätt som inte står i proportion till ett ökat konsumentskydd. Den modell där endast skärpta förhandsavtal skulle vara tillåtna, vilket regeringen föreslår, skulle påtagligt öka de finansiella riskerna för byggherren. Dessa risker skulle naturligtvis vältras över och resultera i högre priser för den framtida bostadsrättsföreningen och -innehavaren. Förslaget skulle också påverka antalet projekt som en byggherre kan ha igång samtidigt och dessutom påverka konkurrensen negativt, då nya och mindre aktörer skulle ha svårt att få finansiering. Sammantaget skulle det leda till ett minskat byggande.</p><p>Fru talman! Regeringen föreslår flera tydliggöranden av vad ett förhandsavtal ska innehålla, och det tycker vi i grunden är bra. Det föreslås dock att förhandsavtalet ska innehålla uppgifter om bygglov, vilket tillsammans med förslaget om att alla föravtal förutom förhandsavtal ska vara ogiltiga riskerar att få olyckliga konsekvenser. Bygglov ges generellt sett sent i processen, och de nuvarande förslagen i kombination skulle innebära att kunder kan knytas till projektet först långt senare än i dag, med stora konsekvenser för projektets finansiering som följd.</p><p>Vi i utskottsmajoriteten - Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet - vill att förslaget om att andra föravtal än förhandsavtal ska vara ogiltiga ska avslås och att regeringen i stället ska återkomma med förslag på hur villkoren för andra föravtal än förhandsavtal kan skärpas. Till exempel bör sådana avtal endast få vara giltiga en kortare tid, såsom ett år, och den möjliga ekonomiska konsekvensen för en konsument som frånträder ett sådant avtal bör kraftigt begränsas.</p><p>Fru talman! Utgångspunkten är att bostadsrättsinnehavaren ska få tillträde till lägenheten i samband med eller i nära anslutning till upplåtelsen. I praktiken har dock tiden mellan upplåtelse och tillträde blivit allt längre, inte sällan flera månader.</p><p>Regeringen föreslår i sin proposition att tiden för upplåtelse ska framgå av förhandsavtalet, men de nämner inget om tiden för tillträde inom ramen för förhandsavtalet.</p><p>Vi menar att det konsumenten egentligen vill och behöver veta i samband med att förhandsavtalet skrivs är när man får tillträde, när man får nycklarna, till bostadsrätten. Därför föreslår vi i utskottsmajoriteten även här att det av förhandsavtalet inte bara ska framgå beräknad tid för upplåtelse, som regeringen föreslår, utan också beräknad tid för tillträde, i ett intervall om upp till tre månader. I de fall kunden inte får tillträde inom det angivna intervallet ska kunden som huvudregel ha rätt att frånträda avtalet.</p><p>Fru talman! Konsumentskyddet vid köp av nyproducerade bostadsrätter behöver stärkas, men det måste ske i proportion till inverkningarna på bostadsmarknadens funktionssätt. Vi moderater har tillsammans med utskottsmajoritetens partier tillsäkrat att så nu också sker.</p><p>Det är inte ofta man som ledamot i opposition har förmånen att säga följande ord: Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.</p> 0796312429425 H901CU24 N 2026-11-03 09:30:38 550735 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909127/#anf89