<anforande>
<dok_hangar_id>5137655</dok_hangar_id>
<dok_id>H909126</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:126 Onsdagen den 8 juni</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>126</dok_nummer>
<dok_datum>2022-06-08 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Infrastrukturfrågor</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>fe022d69-c139-ed11-9178-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>194</anforande_nummer>
<talare>Emma Berginger (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! De beslut vi fattar nu kommer att påverka vår och våra barns framtid.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om vi ska lyckas minska klimatförändringarna och mildra de effekter dessa ger och nå våra klimatmål måste vi bygga en infrastruktur som skapar förutsättningar för klimatsmart och hållbart resande. Den infrastruktur vi planerar och bygger i dag skapar förutsättningar för flera generationer. Då kan vi inte bygga ut motorvägar som Tvärförbindelse Södertörn eller infrastruktur som ökar mängden vägtrafik och därmed låser fast oss i utökade utsläpp för lång tid framöver.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi måste i stället satsa på energieffektiva transportslag. Miljöpartiet vill därför satsa stort på järnvägen, som är vårt mest energieffektiva och klimatsmarta transportslag på land. Vi vill bygga ut och rusta upp järnvägen i Sverige, och vi vill färdigställa de nya stambanor för höghastighetståg som påbörjats.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Trafikverket låter alltjämt prognoser styra vilka förslag till satsningar som de lägger fram i sitt förslag till nationell plan, som regeringen sedan fattar beslut om. Det är prognoser som historiskt har visat sig överskatta biltrafikens tillväxt samtidigt som den underskattat resandeutvecklingen på järnväg.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Regeringen behöver vara tydlig mot Trafikverket om att det är målen som ska styra vilka förslag som läggs fram. Vi från Miljöpartiet vill att klimat- och miljömålen ska vara styrande för vilken infrastruktur vi bygger i Sverige. Vi befinner oss i ett nödläge för klimatet, och därför måste den infrastruktur vi bygger stödja ett uppnående av klimatmålen. Infrastrukturen behöver byggas ut också med väldigt stor hänsyn till övriga miljömål, så att den anpassas efter natur och ekosystem. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;När Trafikverket i sina förslag prioriterar vilken ny transportinfrastruktur som ska byggas väger också de samhällsekonomiska argumenten och lönsamheten tungt. Än tyngre väger dessa argument i den politiska debatten, där de ofta används som om de vore en naturlag. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men den samhällsekonomiska lönsamheten baseras på beräkningar och antaganden som är långt ifrån givna eller säkra. Trafikverket skulle behöva utveckla sina samhällsekonomiska kalkyler och bedömningar och tydliggöra att det är just beräkningar och bedömningar som det rör sig om. Ett sätt att göra det på skulle kunna vara att tillämpa även andra modeller än de som man tillämpar i dag och redovisa resultaten jämte varandra för att på så vis belysa att det finns flera olika modeller för beräkningar som kan komma fram till olika resultat. Då skulle det också vara lättare att diskutera skillnader som finns mellan modellerna. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Förra året antog riksdagen en infrastrukturproposition som satte de ekonomiska ramarna för den nationella plan som regeringen ska lägga fram - 799 miljarder kronor, eller 876 miljarder kronor om tillkommande medel räknas in. Den beskrevs i svulstiga termer som historiskt stor. Men egentligen svarade den inte alls upp emot de behov som Trafikverket beskrev i sitt inriktningsunderlag. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det skulle behövas en större satsning för att vi ska kunna skapa ett hållbart och klimatsmart transportsystem. Och vi från Miljöpartiet vill satsa stort på järnvägen och bygga tåglandet Sverige, ett Sverige där järnvägen är det naturliga valet för transporter där man kan lita på att tåget går och kommer fram i tid och där det går att välja klimatsmarta resor i hela landet. Miljöpartiet vill nämligen att fler ska vilja och kunna resa bekvämt med tåg. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! I tåglandet Sverige finns det nya stambanor som möjliggör ett riktigt snabbt resande mellan städer i södra Sverige. Men det finns också en snabb förbindelse mellan Stockholm och Oslo på under tre timmar och en sammanlänkad och kapacitetsstark järnväg längs med Norrlandskusten hela vägen till Luleå med utbyggd kapacitet på Ostkustbanan hela vägen till Härnösand och självklart fyrspår mellan Uppsala och Stockholm, vilket även regeringen nu har ställt sig bakom, och en färdigställd Norrbotniabana. Det finns också en rakare och snabbare järnvägsförbindelse mellan Göteborg och Oslo. Dessutom är de regionala och lokala banorna, som ansluter till de större järnvägarna, upprustade och erbjuder möjligheter för många fler som bor ute i landet att ta tåget. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Miljöpartiet vill att fler ska kunna resa med tåg men också att mer gods ska kunna transporteras med tåg. Men kapaciteten på en stor del av järnvägsnätet begränsar i dag möjligheten att öka trafiken. Kapacitetsbristen leder också till risken att det blir förseningar och att störningar får större konsekvenser när de fortplantar sig genom systemet med järnvägar. Vi vill därför göra en rejäl satsning på att bygga ut och utöka kapaciteten för tåg i hela landet. Vi vill också skynda på byggandet av de nya stambanorna för moderna och snabba höghastighetståg eftersom de genom att avlasta de befintliga stambanorna möjliggör för fler godståg. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Under lång tid har Miljöpartiet lyft fram möjligheten att korta byggtiden, få bättre driftsekonomi i järnvägen, snabbare restider som får människor att välja tåget framför flyget och en järnvägsanläggning som är bättre anpassad till landskap och miljö genom att järnvägen byggs på landskapsbroar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sedan ett av Sveriges stora byggbolag lyfte fram frågan har även Trafikverket förstått att det finns en potential i detta. Ju snabbare stambanorna färdigställs, desto snabbare kan de bidra med sin klimatnytta. Miljöpartiet vill att vi ska nå nettonollutsläpp redan år 2035. Därför behöver byggandet av nya stambanor för höghastighetståg verkligen påskyndas. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För att tåg ska vara ett attraktivt alternativ både för resenärer och för dem som vill frakta gods måste tågen gå och komma fram i tid. Därför är det fortsatt viktigt att ta igen det eftersatta underhåll som byggts upp under decennier. Miljöpartiet har drivit på för utökade satsningar på underhåll och fått igenom kraftfulla ökningar både i den förra nationella planen och i den nuvarande infrastrukturpropositionen, där det föreslås 165 miljarder kronor för ett vidmakthållande av järnvägen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! En högerkonservativ regering skulle innebära ett dråpslag för järnvägen. Moderaterna - de har visserligen lämnat lokalen, men jag antar att jag ändå kan tala till dem - föreslog redan förra året en sänkning av ramen för utveckling med över 30 miljarder kronor. De motsätter sig byggandet av nya stambanor för höghastighetståg och riskerar därmed även de sträckor som redan är beslutade. Det handlar om Ostlänken, Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm. Det är sträckor där det finns ett väldigt stort behov av utbyggd järnväg. Även Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna motsätter sig byggandet av nya stambanor. En högerkonservativ regering hotar därför att sätta stopp för projektet. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Låt mig därför vara tydlig. De nya stambanorna för höghastighetståg är nödvändiga om vi ska nå våra klimat- och miljömål. Det räcker inte att enbart elektrifiera och använda sig av biobränslen i vägtrafiken och på sikt kanske i flygtrafiken. Tillgången till hållbara biobränslen är mycket begränsad och behöver fokuseras till de delar av transportsektorn som har svårast att ställa om. Vi behöver effektivisera transportsektorn för att hushålla med den förnybara energin. Då är en överflyttning av transporter till järnväg avgörande. Det gäller både persontransporter från flyg och bil och gods från lastbilar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Biltrafiken måste faktiskt minska, framför allt i våra städer. Där finns förutsättningar för många fler att byta till kollektivtrafik och cykel i stället för bil. Men genom en utbyggnad av cykelvägar, spårvägar och bussfiler kan förutsättningarna bli ännu bättre. Därför drev Miljöpartiet igenom införandet av stadsmiljöavtalen, som erbjuder kommuner medfinansiering till just denna typ av infrastrukturinvesteringar. Stadsmiljöavtalen skulle behöva stärkas så att fler städer och tätorter gör de nödvändiga investeringarna i lokal infrastruktur som krävs för att vi ska få till en omställning av transportsektorn. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;I den förra planen som Miljöpartiet var med och förhandlade om permanentades stadsmiljöavtalen med 1 miljard kronor om året till och med år 2029, som var slutåret för den planen. Nu har Trafikverket snålat in och föreslår stadsmiljöavtal bara under nio års tid i den kommande tolvårsplanen, vilket skapar en osäkerhet kring stadsmiljöavtalens framtid. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men cykel är inte bara ett alternativ i städer. Fler städer och tätorter måste knytas ihop med attraktiva cykelvägar. Därför har Miljöpartiet också varit med och tagit initiativ till en cykelpott, vilket nu finns med i Trafikverkets förslag till nationell plan. Men för att växla upp möjligheterna till cykling skulle den behöva vara betydligt större än de 600 miljoner kronor för åren 2022-2027 som Trafikverket föreslår. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Miljöpartiet vill också ge Trafikverket bättre möjligheter och ett tydligt uppdrag att arbeta med åtgärder som påverkar transportefterfrågan och nyttjandet av befintlig infrastruktur, så kallade steg 1- och steg 2-åtgärder enligt den fyrstegsprincip som tidigare har nämnts här. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Även om Miljöpartiet inte vill se en utbyggd kapacitet för vägtrafiken, för att inte driva på en utveckling som leder till ökade utsläpp, är det viktigt att komma ihåg att vi inte är emot underhåll av befintliga vägar. Tvärtom tycker vi att det är viktigt att vårda den infrastruktur som vi har. Inte minst är det viktigt att lyfta fram de vägar som kanske är mest eftersatta och som ofta återfinns i våra landsbygder. Men i stället vill flera partier här slänga bort miljarder på att bygga om redan fullt fungerande vägar till BK4-vägar för allt tyngre lastbilar. Det är inte en vettig prioritering. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Avslutningsvis: Alla vi som är engagerade i infrastrukturfrågor går nu och väntar, för snart kommer regeringen att fatta beslut om den nya planen för transportinfrastruktur. Miljöpartiet är det mest ambitiösa partiet när det gäller en utbyggnad av infrastrukturen. Vi har drivit Socialdemokraterna till större investeringar i järnväg under vår tid i regeringen. Men med den alltför snålt tilltagna ramen kommer det att vara svårt för regeringen att göra de nödvändiga investeringar som krävs för att bygga ett hållbart transportsystem med fokus på järnvägen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Miljöpartiet vill satsa 100 miljarder kronor om året på klimatomställning. Och en ansenlig del av dessa medel behöver gå till transportinfrastrukturen. För att infrastruktur för hållbara transporter i järnväg, cykelväg, spårväg och bussfiler ska byggas från norr till söder i vårt land behöver Miljöpartiet få fler röster och ett större inflytande över transportpolitiken. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi står bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid yrkar jag bifall enbart till reservationerna 12 och 38. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Jag vill passa på att tacka Jens, en verklig klimatkämpe. När jag hörde hans anförande kände jag att vi delar väldigt många värderingar när det gäller transport och infrastruktur.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill också tacka Anders, inte minst för ditt engagemang för jämställdhet och för att kvinnor ska kunna ta mer plats i transportpolitiken.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tillsammans har vi tre verkligen drivit på för projektet med nya stambanor och för höghastighetståg.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0624040854527</intressent_id>
<rel_dok_id>H901TU16</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2022-09-21 17:24:40</systemdatum>
<systemnyckel>550583</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909126/#anf194</protokoll_url_www>
</anforande>
