5136654 H909123 Protokoll 2021/22:123 Torsdagen den 2 juni 2021/22 123 2022-06-02 00:00:00 Svar på interpellation 2021/22:491 om Arbetsförmedlingens ökade närvaro i utsatta områden interpellationsdebatt 1a8fdfdc-bf39-ed11-9178-901b0e9b71a8 126 Ludvig Aspling (SD) SD <p>Fru ålderspresident! Jag kan ju börja med att konstatera att arbetsmarknadsministern inte har en susning om hur mycket pengar hon har bränt på de här projekten och insatserna under mandatperioden. Det säger något om hennes respekt för skattebetalarnas pengar. </p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation</p><p>Hon påpekar också att vi skär ned på vissa av projekten. Vi kommer till det om en stund.</p><p>En sak som jag funderat på lite grann är just den resultatredovisning som finns i bland annat Arbetsförmedlingens årsredovisningar. Där kan man se hur många av dem som deltagit i den här typen av program som har gått vidare till andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till andra utbildningar eller till jobb. </p><p>Bland dem som har gått vidare till jobb kan man se hur många som går vidare till jobb med eller utan stöd. Låt mig förklara vad det betyder i praktiken. Ett jobb med stöd är en subventionerad anställning där staten går in och betalar hela eller en del av lönen. Arbete utan stöd är ett arbete på marknadsmässiga villkor, där staten inte är inblandad. </p><p>Här kan man notera två saker. Man kan se att Arbetsförmedlingen har slutat att redovisa hur många som fått ett arbete utan stöd när det gäller vissa insatser, till exempel arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, förberedande insatser och projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. I årsredovisningen från 2020, tabell 4.8, ser vi bland annat dem som fick arbetspraktik. Där fick 7 procent arbete utan stöd. Samma siffra för arbetsträningen var 2 procent. För de förberedande insatserna var siffran 5 procent. Det är ju inte jättebra, men det är i alla fall ärligt. Här har vi också skälet till att vi inte tycker att dessa program är värda att satsa enorma mängder pengar på. De ger inte resultat. </p><p>Denna tabell har dock försvunnit i årsredovisningen för 2021, och då kan man undra varför. Om man är lite konspiratoriskt lagd skulle man kunna tro att det beror på att oppositionen ofta brukar peka på dessa siffror som ett skäl till att lägga ned projekten eller i alla fall dra ned finansieringen av dem. I det läget kontrar alltså regeringen med att ta bort dem ur årsredovisningen och låtsas som om de inte finns. </p><p>Skulle det kunna vara på det sättet? Jag undrar det. Det kanske går att få ett rakt svar på det.</p><p>En annan fråga är varför man väljer att redovisa de två kategorierna arbete med stöd och arbete utan stöd. Det finns ju ett annat mått som är ganska intressant, och det är självförsörjningsgraden, alltså hur många personer som klarar att försörja sig själva. När vi talar om integration är väl detta egentligen ett mer intressant mått. Arbete utan stöd kan ju vara i så liten omfattning och ge så liten inkomst att man ändå behöver bidrag för att klara sitt uppehälle. Det är inte ovanligt att folk jobbar i ganska liten omfattning, speciellt personer som har små kompetenser. </p><p>Ett mer intressant mått hade alltså varit hur många som faktiskt klarar sin självförsörjning och börjar bidra till samhället efter att de har deltagit i de här projekten. Detta är dock regeringen helt ointresserad av. Då kan man fråga sig varför. Det är inte svårt att räkna på detta. Självförsörjningsgraden kan man i dag räkna ut efter en schablon där man utgår från att en person klarar sin självförsörjning om personen har en viss inkomst per månad. Det är alltså inte svårt att räkna på detta, och man skulle väldigt enkelt kunna redovisa det, men ändå väljer regeringen att inte göra det.</p><p>Man kan fundera på varför det är så. Jo, troligtvis är det för att väldigt få av dem som inte var självförsörjande före projektet blir självförsörjande efteråt. De är väldigt få, skulle jag gissa. Men det är upp till arbetsmarknadsministern att kanske redovisa detta nästa år.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation</p><p> Arbetsmarknadsministern påstår också någonting som är lite halvkomiskt här, nämligen att politiken utgår ifrån plikt och rätt. I Sverige kan man leva på bidrag hur länge som helst, inte lära sig ett ord svenska, inte lyfta ett finger för att göra sig anställbar och ändå lyfta bidrag år efter år, decennium efter decennium. Var kommer plikten in i detta? Ja, man får väl använda sin fantasi lite grann för att hitta den.</p><p>Ytterligare en sak som är intressant är att ministern i interpellationssvaret nämner just förvärvsfrekvensen som någonting positivt. Det inkluderar ju personer som inte ens jobbar! Arbetssökande finns ju med i den kategorin. Vad är det?</p> 0526748040023 H910491 N 2022-09-21 17:13:37 550256 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909123/#anf126