<anforande>
<dok_hangar_id>5136018</dok_hangar_id>
<dok_id>H909121</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:121 Tisdagen den 31 maj</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>121</dok_nummer>
<dok_datum>2022-05-31 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>En ny växtskyddslag</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>24e25ffa-bc39-ed11-9178-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>35</anforande_nummer>
<talare>Marléne Lund Kopparklint (M)</talare>
<parti>M</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! För tids vinning yrkar jag bifall endast till reservation 10 om PFAS.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi omges av kemikalier i vår vardag. Vissa av dem kan vara till nytta för oss och andra skadliga. Många av dem är livsnödvändiga och har varit avgörande för att bygga det samhälle som vi i dag har. Kemikalier har bland annat möjliggjort längre hållbarhet för mat, gett hållfasta byggmaterial och medfört minskad risk för brand i elektronikprodukter. Kemikalier möjliggör också utvecklingen av mediciner som förlänger och räddar liv.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vårt moderna samhälle är på många sätt beroende av innovationer som drar nytta av kemikalier. Därför kan kemikalier också utgöra viktiga bidrag till den ekonomiska och sociala välfärden för medborgare genom handel och sysselsättning.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Alla kemikalier är dock inte önskvärda överallt. En del kemikalier har visat sig påverka exempelvis människors hormonsystem och reproduktion och kan framkalla allergier. Farliga ämnen kan orsaka cancer och allergier eller påverka möjligheten att få barn.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Barn är särskilt känsliga, och de har rätt att växa upp i en giftfri vardag. Leksaker, soffor och köksredskap som finns på exempelvis förskolor ska inte innehålla farliga kemikalier. I dag vistas barn stora delar av sina dagar på förskola, och därför måste vi prioritera våra barns vardag när det gäller att fasa ut farliga kemikalier.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Exempel på andra skadliga ämnen är vissa syntetiska kemikalier, ofta de som ger en specifik funktion, till exempel flamskyddsmedel, mjukgörare till plaster, ftalater och vissa vatten- och fettavvisande beläggningar. Andra exempel är tungmetaller som bly, kadmium och krom.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sedan skulle jag också vilja nämna PFAS. Runt om i Sverige finns områden och vattentäkter som förorenats till följd av att människor har använt farliga ämnen, ofta för länge sedan. Rapporter om sådana föroreningar har kommit löpande under de senaste åren, men politiken har ännu inte satt ned foten när det gäller lämpliga åtgärder.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En ny växtskyddslag&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En grupp ämnen som omnämns allt oftare är PFAS, poly- och perfluorerade alkylsubstanser. Oavsett uppkomst eller ansvarsförhållande är PFAS i vattentäkter ett problem vi sannolikt inte hört det sista om. Ofta handlar det om vatten som har förorenats i närheten av militära flygplatser. Dessa föroreningar misstänks härröra från användningen av brandskum, vilket innehåller PFAS. På andra ställen har man i stället konstaterat en koppling till olika brandövningar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är oerhört viktigt att vi fasar ut PFAS med tanke på att mer än 3,6 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från någon av de 109 dricksvattenanläggningarna i de 65 kommuner där rapporter visar att det kan finnas PFAS i vattnet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Jag ska också säga något om Sveriges beredskap gällande kemikalier. Coronakrisen och kriget i Ukraina har gett en tydlig bild av bristerna inom svensk beredskap. Men det är inte första gången vi varnas. Skogsbränder och extremväder som har påverkat livsmedelsproduktionen har tidigare visat på problem och utretts. Det är viktigt att vi agerar på de rekommendationer som ges så att Sverige står bättre rustat inför nästa kris, för den kommer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tillgången på kemikalier för vattenrening och avlopp har också visat sig kunna bli bristfällig. Sverige behöver därför öka sin självförsörjningsgrad rejält på flera olika områden. Vi behöver ha högre beredskap för att försörja befolkningen, inte bara med sjukvårdsartiklar och skyddsmaterial utan också med livsmedel, drivmedel, medicin, växtskyddsmedel, gödning och inte minst när det gäller försörjning av kemikalier för rening av dricksvatten. Det måste utarbetas flera strategiska planer för lagerhållning på dessa områden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den svenska självförsörjningen av livsmedel har sjunkit under de senaste decennierna. Från att ha varit cirka 75 procent under 1990-talet är den nu nere på 50 procent. Hälften av vår mat importeras därmed. Därför är det oerhört viktigt att vi har en beredskap på dessa områden.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lagerhållningen måste återtas när det gäller de samhällsviktiga varorna, och en översyn av försörjningssäkerheten måste genomföras när det gäller exempelvis drivmedel och de delar jag nämnde.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Värt att betona i denna debatt är också att viktiga lagar inte får innebära nya ekonomiska pålagor för de gröna näringarna, det vill säga att avgifterna för kontroll inte får dra i väg för de gröna näringarna. Lägre skatter och avgifter samt mindre regelkrångel måste till för att vi ska bli bättre på detta område.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;(forts.)&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0358514648113</intressent_id>
<rel_dok_id>H901MJU25</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2022-09-21 16:52:47</systemdatum>
<systemnyckel>549985</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909121/#anf35</protokoll_url_www>
</anforande>
