5133313 H909116 Protokoll 2021/22:116 Onsdagen den 18 maj 2021/22 116 2022-05-18 00:00:00 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet ärendedebatt a587f68a-bb39-ed11-9178-901b0e9b71a8 89 Birger Lahti (V) V <p>Fru talman! Jag tror att jag börjar med en sak som jag hörde; visst är det någonting som träffar rätt. Om det tar längre tid att söka tillstånd för elnät än att bygga dem har vi verkligen misslyckats med någonting i Sverige.</p><p>Det här handlar om näringsutskottets betänkande 21 <em>Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet</em>. Det kan ju tyckas att detta är helt i linje med att kunna ro i hamn vår industrialiseringsstrategi, omställningen av densamma och elektrifieringen av transporter. Vi i Sverige kommer att behöva åtminstone dubbelt så mycket elproduktion 2040 som vi har på plats i dag.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet</p><p>Regeringens proposition, som vi pratar om, innefattar mer än 450 sidor. Regeringen marknadsför propositionen med att den är en viktig del i regeringens elektrifieringsstrategi genom att anpassa regleringar till EU:s elmarknad för framtida elbehov och därigenom hålla priserna nere för elanvändare. Det låter jättebra. Djävulen ligger dock i detaljerna, som inte är lätta att hitta och genomskåda.</p><p>Vad är elmarknadsdirektivet?</p><p>Elmarknadsdirektivets syfte är att fastställa gemensamma regler för produktion, överföring, distribution, energilagring och leverans av el samt bestämmelser om konsumentskydd inom EU. Syftet är att skapa verkligt integrerade, konkurrensutsatta, konsumentorienterade, flexibla, rättvisa och transparenta elmarknader inom EU. Bestämmelserna ska även leda till att kvarstående hinder för den inre marknaden för el inom EU, såsom fragmenterade och reglerade nationella marknader som försvårat elleverans på lika villkor och gränsöverskridande samarbete, tas bort.</p><p>Det innehåller också regler om öppet tillträde till den integrerade marknaden, tredje parts tillträde till överförings- och distributionsinfrastruktur samt krav avseende åtskillnad och regler om oberoende för tillsynsmyndigheter i medlemsstaterna.</p><p>Även gränsöverskridande tillträde för nya elleverantörer och tillhandahållare av elproduktion och energilagring möjliggörs genom propositionens förslag. Snacka om frihandel när vi tvingas att reglera bort nationella marknader!</p><p>På tal om handel, förresten: För två veckor sedan hade utskottet debatt om handelspolitik här i rummet. Då var jag på plats och lyssnade på anförandena och debatten, och då höll Åsa Eriksson ett fint anförande för regeringspartiet. Jag fastnade för något som ledamoten anförde. Hon framhöll hur bra det är med frihandel och hur flera partier betonar vikten av densamma. Jag håller med om det.</p><p>Men sedan kom det här: "Dock finns det partier som glider på det hela. Det finns partier som tycker att vi ska klippa elkablarna till Europa, till exempel. Då blir man svaret skyldig när det gäller vem som ska investera i den svenska elproduktionen, som behöver fördubblas för att vi ska klara klimatomställningen."</p><p>Jag ställer då frågan: Vem är det som vill klippa kablar till Europa? Jag tycker att jag också förtjänar ett svar.</p><p>Frågan var vem som ska investera i den svenska elproduktionen. Ja, inte blir det vår omställning som industrin och transportsektorn vill göra lättare när utländska investerare investerar om de tar med sig produktionen. Eller hur blir det?</p><p>Visste ni till exempel att flera bolag har tecknat långtidsavtal med utländska kunder? Norsk Hydro köper el från Markbygden i Piteå, eller Markbygden Ett som det hette när man började bygga, vilket ägs av det statliga kinesiska energibolaget CGN och GE Capital som är ett investeringsbolag kopplat till General Electric. De har köpt allt till 2039.</p><p>Jag ska nämna två parker som båda är belägna i mina hemtrakter. Nu blir det några finska namn, men det får ni leva med. </p><p>Lehtirova, som är en av parkerna, ägs av kinesiska CGN och det brittiska investeringsbolaget Hermes. Och Maevaara, som den andra parken heter, ägs av det tyska försäkringsbolaget Allianz. Produktionen från dessa är såld på tio år till Googles finska datacenter i Fredrikshamn.</p><p> STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nät-verksamhet</p><p>Nu tog jag bara dessa två exempel på hur vi verkligen kommer att hamna fel ifall vi inte gör något åt detta marknadsexperiment när det gäller en samhällsviktig funktion, som elförsörjning faktiskt är. Enligt uppgifter som Sveriges Radio tagit fram har CGN investerat ungefär 16 miljarder i svensk vindkraft, vilket motsvarar en femtedel av alla vindkraftsinvesteringar i Sverige under 2017-2022. Jag har ingenting emot att det finns utländska investerare, men det finns ett fel inbyggt när man kan ta med sig produktionen.</p><p>Hur bidrar dylika investeringar till industriomställningen som vår industri gör? Vi bidrar till en europeisk utbyggnad av det förnybara, ja, men tror ni inte att då om någonsin betraktar sig norrlänningar som koloniserade för elproduktion och exploatering, när elen inte ens stannar i Sverige? Och kommunerna får inte något tillbaka av produktionsvärdet, förutom givetvis från några servicetekniker och deras skatteinbetalningar.</p><p>Vi kan inte vänta på långdragna utredningar. Regeringen måste agera och se till att kommunerna får ersättning för vindkraftsproduktion som hamnar hos dem. Samma sak gäller elnät, vilket många har lyft fram. Annars riskerar utbyggnadstakten att förhalas och viktig produktion av förnybart att utebli.</p><p>Fru talman! Ska vi få ned elpriserna och trygga tillgången till fossilfri el i Sverige måste regeringen omedelbart stoppa utbyggnaden av mer elkablar till Europa och släppa ambitionen om ett enhetligt elpris i EU. Regeringen måste ta tillbaka kontrollen över den svenska elmarknaden, för annars kommer det inte att spela någon roll hur mycket el som produceras i södra Sverige eller vilken överföringskapacitet vi har.</p><p>Investeringar i svensk elproduktion riskerar att i praktiken bli subventioner till grannländernas industrier och marknader och till elbolagens affärer. Priset på el måste tillåtas spegla de olika ländernas förutsättningar och i vilken utsträckning de har lyckats ställa om till fossilfri el. Som det ser ut i dag skapas osunda incitament där länder som smiter ifrån omställningskostnader kan åka snålskjuts på dem som skött sig.</p><p>Självklart ska underskott och överskott av el kunna regleras mellan länder, och vi ska ha en beredskap att solidariskt kunna bistå varandra när det behövs. Så har vi gjort länge. Sverige ska dock inte betala övriga Europas misslyckanden i energipolitiken genom en fullt ut integrerad elmarknad med ett enhetligt europeiskt pris.</p><p>Det är helt enkelt dags att ta tillbaka kontrollen över en så samhällsviktig funktion som elproduktionen är. Jag tycker att det är nog med marknadsexperiment som bara ger dyrare elpriser till företag och medborgare.</p><p>Därför, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 1 i betänkandet.</p> 0825441263617 H901NU21 N 2022-09-21 16:42:46 549631 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909116/#anf89