<anforande>
<dok_hangar_id>5130484</dok_hangar_id>
<dok_id>H909107</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:107 Onsdagen den 4 maj</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>107</dok_nummer>
<dok_datum>2022-05-04 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mineralpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5cf0e80c-7a3d-f111-8812-6805cad9744d</anforande_id>
<anforande_nummer>114</anforande_nummer>
<talare>Maria Gardfjell (MP)</talare>
<parti>MP</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Att prata om sanningen kan vara lite känsligt om man inte riktigt har koll på att det där är ett förslag som inte är verklighet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Låt oss åter röra oss mot Västerbotten, Öreälven och den gruvbrytning man diskuterar. Det finns risker för metalläckage i Öreälven. Öreälven är ett Natura 2000-område, och man måste ta hänsyn till det. Det finns också stora konflikter med rennäringen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag kan förstå att ledamoten Björnsdotter Rahm tycker att det känns angeläget att det bryts guld i hennes trakter. Kanske kan det bli ett lokalproducerat guldhalsband så småningom, vad vet jag? &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men är det värt att bedriva gruvverksamhet på fel ställen? Är det värt att offra den värdefulla naturen för en guldgruva? Jag skulle i ärlighetens namn kunna ta större ansvar om det var innovationskritiska metaller vi pratade om, men det är det inte. Det är en guldgruva, och i bästa fall blir det några guldhalsband eller guldtackor av detta.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>064711971110</intressent_id>
<rel_dok_id>H901NU20</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-21 14:03:48</systemdatum>
<systemnyckel>677292</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909107/#anf114</protokoll_url_www>
</anforande>
