<anforande>
<dok_hangar_id>5129577</dok_hangar_id>
<dok_id>H909104</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:104 Torsdagen den 28 april</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>104</dok_nummer>
<dok_datum>2022-04-28 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Kultur och fritid för barn och unga</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>0c4078f4-bb23-ed11-9178-901b0e9b71a8</anforande_id>
<anforande_nummer>135</anforande_nummer>
<talare>Vasiliki Tsouplaki (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr ålderspresident! Låt mig börja med att tacka Lars Mejern Larsson för de fina orden på slutet. Det var ett jättetrevligt inlägg.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I det här betänkandet behandlas inga motioner från Vänsterpartiet, utan våra förslag för barn och unga har behandlats tidigare i år. Men jag tänkte passa på att beröra två av de verksamheter som lyfts av andra partier, nämligen kulturskolan och Skapande skola.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr ålderspresident! I går besökte jag medborgarhuset i Arboga. Där finns en salong för bio och teater och även Fritidsbanken som hjälper till att möjliggöra en aktiv fritid genom utlåning av utrustning. Det är fantastiskt att det finns något som heter medborgarhus som man kan besöka på detta sätt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I går kunde man ta del av föreställningen &lt;em&gt;Glitter och partaj&lt;/em&gt;. Det var kulturskolans äldre elever som spelade tillsammans i en större orkester. Det var också ett rockband. Det dansades, det sjöngs och man visade film. Allt genomfördes av dessa ungdomar. Efter två år av pandemi fick de äntligen möjlighet att uppträda inför en publik, och man kunde verkligen se stoltheten. Den var påtaglig. Även för de yngre i publiken kändes det som en viktig upplevelse. De fick en förebild i de äldre på scenen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Detta är en mycket viktig verksamhet som fler verkligen skulle behöva nås av. Tyvärr sätter flera saker stopp. För många familjer är avgifterna för höga. För andra är det köerna som sätter stopp. När det väl finns en plats kan man ha tappat intresset. I vissa kommuner går det inte ens att ställa sig i kö då det helt saknas en kulturskola. För vissa barn med funktionsnedsättning kan det finnas en oro för om man kommer att passa in och om pedagogerna har rätt kunskaper för att skapa en bra inlärningssituation. För en del barn är det här helt enkelt en okänd verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;De pengar som Vänsterpartiet tillsammans med regeringen sköt till förra mandatperioden har stimulerat till utveckling och avgiftssänkningar, men fler steg måste tas för att alla ska kunna känna sig välkomna och ha råd. Det behövs framför allt fler utbildade kulturskolepedagoger för att vi ska komma till rätta med köerna. Här har regeringen missat att skjuta till de medel som utlovades i propositionen för något år sedan, men det kan lösas redan i höst. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den andra delen som rör organisationen är klurigare. Skolinspektionens besked om att det inte är förenligt med skollagen att låta elever gå ifrån lektioner för att delta i instrumentundervisningen ställer till det på väldigt många håll i landet.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr ålderspresident! Det är viktigt att vi även fortsättningsvis kan använda skolan som arena för kulturskolan. Men det är även viktigt att den ordinarie skolan får ett rejält kulturlyft. Hjärnforskningen visar att barn som inleder en lektion med att sjunga, dansa eller spela lär sig mer resten av tiden. Ett intressant forskningsprojekt visade att elever som bytte ut en matematiklektion i veckan mot en musiklektion i slutändan blev duktigare i matematik än de som haft mer matematikundervisning. De här nya kunskaperna om hur hjärnan fungerar och inlärning sker behöver få genomslag i undervisningens utformning och genomsyra våra lärmiljöer.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sedan 2008 är Skapande skola den enskilt största riktade satsningen på kultur i grundskolan. Tanken är att skolhuvudmannen söker ett statligt stöd som förmedlas via Kulturrådet, och för den summan kan man sedan anlita professionella kulturaktörer som ska genomföra aktiviteter tillsammans med eleverna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den statistik som finns att tillgå visar att alla kommuner någon gång har tagit del av de statliga medlen, men många skolor står helt utanför systemet. Det är framför allt små kommuner och privata huvudmän som söker i lägre utsträckning. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den större genomlysningen av reformen Skapande skola som gjordes av Kulturanalys 2013 visade att där skolan redan även i övrigt fungerade bra, där det fanns engagerade rektorer och lärare och där det fanns en vana att arbeta med kultur, fungerade Skapande skola väl. I sin utvärdering konstaterade Kulturanalys att det finns stor förbättringspotential för att Skapande skola ska nå fler, engagera eleverna mer och leda till en mer varaktig verksamhetsutveckling. Även om utvärderingen gjordes 2013 fick Kulturrådet tyvärr inte förrän alldeles nyligen i uppdrag att göra något åt frågan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Punktinsatser som dessa via Skapande skola är viktiga för att eleverna ska träffa kulturarbetare av olika slag och få prova nya arbetssätt. Men det är oerhört viktigt att de vanliga lektionerna i de estetiska ämnena får rätt förutsättning. I de senaste årens diskussion om försämrade skolresultat höjs ibland röster för att eleverna behöver mer tid för teoretiska studier, och därmed finns mindre utrymme för de praktisk-estetiska ämnena. För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att eleverna får tillgång till bra ämnesundervisning i de praktisk-estetiska ämnena och att lärare får stöd för att kunna integrera de estetiska lärprocesserna i sin undervisning. Det är viktigt för barns utveckling, inlärning och välbefinnande.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För att detta ska vara möjligt måste pedagogerna få rätt utbildning och rätt förutsättningar att göra sitt jobb. I en undersökning gjord av Lärarnas Riksförbund uppgav så få som 22-25 procent av lärarna i slöjd och musik att de får ämnesrelevant fortbildning. Motsvarande siffra för lärarna i bild var bara 15 procent. De upplevde att den fortbildning de får erbjuds lite slumpartat och att det inte leder framåt. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Undersökningen visade också att bara strax över hälften hade adekvata lokaler. Många saknade också ämneskollegor som man kunde diskutera med. Även i detta avseende var bildlärarna de som var mest missnöjda. Många vittnade också om för stora grupper för att man skulle hinna med att se och stötta alla elever. Den schemalagda tiden räckte inte till för att nå kunskapsmålen. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Svaren överensstämmer med granskningar som Skolinspektionen har gjort i musikämnet. Där såg man att de som lyckades bra hade anpassade lokaler. Man hade grupprum. Man kunde ha undervisning i halvklass. Det fanns behöriga lärare och tillgång till flera olika instrument.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den dåliga arbetssituation som råder på många skolor avskräcker många från att söka sig till yrket. Därför är andelen obehöriga också stor. För att kunna locka fler behöver vi höja kvaliteten på undervisningen och förbättra arbetsmiljön för både elever och lärare. Vi tycker att det behövs en satsning på dessa ämnen, och vi tycker att regeringen tillsammans med ansvariga myndigheter och Sveriges Kommuner och Regioner behöver ta frågan på allvar.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr ålderspresident! Detta var ett axplock av de frågor som Vänsterpartiet driver för att ge alla barn tillgång till kultur. Jag vill med detta yrka bifall till utskottets förslag till beslut.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0228027853620</intressent_id>
<rel_dok_id>H901KrU9</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2022-08-24 16:50:15</systemdatum>
<systemnyckel>548467</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909104/#anf135</protokoll_url_www>
</anforande>
