<anforande>
<dok_hangar_id>5128764</dok_hangar_id>
<dok_id>H909100</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2021/22:100 Torsdagen den 21 april</dok_titel>
<dok_rm>2021/22</dok_rm>
<dok_nummer>100</dok_nummer>
<dok_datum>2022-04-21 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Punktskatt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>b9bf82c6-d9fe-ec11-9174-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>4</anforande_nummer>
<talare>Hampus Hagman (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Vad kul det är att se så många åhörare här i dag. Välkomna till riksdagen, allihop!&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det vi diskuterar här i dag är punktskatter. Det finns väldigt många olika punktskatter på nästan lika många olika områden. Den som läser igenom det betänkande som vi debatterar kan få intrycket att det är väldigt spretigt. Men gemensamt för många av de punktskatter som finns eller föreslås i olika motioner är att de på ett eller annat sätt och av en eller annan anledning syftar till att styra våra beteenden - vi ska dricka mindre, röka mindre, spela mindre, flyga mindre eller köpa färre nya telefoner.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I en del fall är syftet bra och en skatt också rätt verktyg för syftet. Andra fall är mer tveksamma, och det kan ifrågasättas om syftet är rätt, om en skatt är rätt verktyg och om skatten i fråga är utformad på rätt sätt. Det är viktigt att de punktskatter som finns uppfyller sitt syfte och inte får orimliga konsekvenser, annars riskerar de att urholka förtroendet för hela skattesystemet och i förlängningen också förtroendet för staten som sådan.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! Det betänkande som vi behandlar i dag bygger på motioner som lämnades in vid den allmänna motionstiden i höstas. Sedan dess har det hänt en hel del. Den misslyckade energipolitik som lett till att viktig planerbar kärnkraft har lagts ned ledde först till mycket höga priser på el under december, januari och februari, vilka drabbat såväl privatpersoner som företag på ett helt orimligt sätt. Därefter, i slutet av februari, kom Rysslands förnyade invasion av Ukraina, som lett till ytterligare höjda energipriser.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Problemet med de höga energipriserna och de orimliga konsekvenser dessa leder till för privatpersoner och företagare måste mötas kraftfullt. I det akuta skedet föreslog vi kristdemokrater att energiskatten på el tillfälligt skulle tas bort. Men vi har också tagit fram nya förslag om hur problemet ska lösas på längre sikt.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Även om vi kanske inte riktigt vill påminna oss om det just nu, i april, kommer det ju fler vintrar, och vill vi inte få nya elprischocker och akuta insatser då måste vi agera nu. Vi måste öka energiproduktionen, inte minst med utbyggd kärnkraft men också med andra energislag så att vi får en hållbar mix. Det är också viktigt att investera i elnätet så att kapaciteten kan öka.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Men det behövs också insatser på skatteområdet. Vi kristdemokrater har föreslagit att en stötdämpare ska införas på energiskatten på el, så att skatten automatiskt sänks när priserna överstiger en viss nivå. Då dämpas den negativa effekt som elpristopparna har. Vi har också föreslagit att skatten på kraftvärme ska sänkas genom en sänkt avfallsförbränningsskatt. Regeringen vill för övrigt att den skatten ska indexeras, vilket förstås skulle leda till ännu högre elpriser i framtiden. Vi kristdemokrater säger blankt nej till detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Nu är det dags att agera, så att svenska folket i framtiden slipper drabbas av samma prischocker på el som vi drabbades av i december, januari och februari.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! År 2017 infördes kemikalieskatten, som är en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror. Utvärderingar som gjorts visar att skatten har kostat oss ungefär tusen jobb och att den inte ens drar in de pengar som man beräknade att den skulle dra in.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Skatten påverkar också återbruket av elektroniska varor på ett negativt sätt. Det finns i dag företag som köper, renoverar och säljer begagnad elektronik. Dessa företag skapar arbetstillfällen och betalar skatt, samtidigt som deras verksamhet bidrar till en cirkulär ekonomi och ett minskat klimatavtryck. Men även dessa företag drabbas av kemikalieskatten. Så var det inte tänkt att det skulle vara.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Faktum är företagen på papperet har rätt till undantag från skattskyldighet, men för att påvisa det krävs det en mycket omfattande administration där man ska kunna visa att kemikalieskatt redan är betald för den vara som ska säljas. Därför drabbas också dessa företag av kemikalieskatten, och det har en negativ effekt på framväxten av nya arbetstillfällen och en mer miljövänlig ekonomi.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;För att lätta på den administrativa bördan och kostnaderna för dessa företag bör man därför snarast införa en presumtion om att kemikalieskatt är betald på en vara som återbrukas. Det innebär förenkling, och det innebär att fler elektronikvaror kan återvinnas och användas fler gånger.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Avslutningsvis, fru talman, står jag precis som andra talare här givetvis bakom alla reservationer från mitt parti, Kristdemokraterna, men jag yrkar för tids vinning bifall endast till reservation 32.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0435740736429</intressent_id>
<rel_dok_id>H901SkU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2026-11-03 09:30:40</systemdatum>
<systemnyckel>547966</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H909100/#anf4</protokoll_url_www>
</anforande>
