<anforande>
<dok_hangar_id>5091086</dok_hangar_id>
<dok_id>H80996</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2020/21:96 Torsdagen den 18 mars</dok_titel>
<dok_rm>2020/21</dok_rm>
<dok_nummer>96</dok_nummer>
<dok_datum>2021-03-18 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mineralpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>7da39d12-813d-f111-8812-6805cad9744d</anforande_id>
<anforande_nummer>119</anforande_nummer>
<talare>Eric Palmqvist (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Jag kan ge ledamoten Jonsson ett exempel på en sak som kanske inte behöver utredas, nämligen förslaget om att antingen revidera den befintliga mineralstrategin eller att utarbeta en ny. Det är inget som behöver utredas. Det finns redan en mineralstrategi som är den enda gällande. Jag tror att den är från 2013. Den frågan skulle man mer eller mindre kunna ta på volley.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är bra att Socialdemokraterna, som är ett traditionellt industriarbetarparti, i mycket står upp för gruvpolitiken. Men ni har ju en samarbetspartner som heter Miljöpartiet, och jag uppfattar inte riktigt att de är gynnsamma för socialdemokratin i den här frågan. Kanske är de mer som en fotboja i sammanhanget. Det är min tolkning av situationen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ledamoten Jonsson säger att han är bekymrad över min hållning i den här debatten. Men jag tror att Mattias Jonssons bekymmer över min ståndpunkt i det här sammanhanget gör mindre för gruvnäringen än gruvnäringens bekymmer med den socialdemokratiska politiken. Jag tror att det är ett större bekymmer för näringen än hur jag uttrycker mig i den här debatten.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>091303475611</intressent_id>
<rel_dok_id>H801NU18</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2026-04-21 14:54:03</systemdatum>
<systemnyckel>678904</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H80996/#anf119</protokoll_url_www>
</anforande>
