<anforande>
<dok_hangar_id>5069331</dok_hangar_id>
<dok_id>H80918</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2020/21:18 Torsdagen den 1 oktober</dok_titel>
<dok_rm>2020/21</dok_rm>
<dok_nummer>18</dok_nummer>
<dok_datum>2020-10-01 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund</avsnittsrubrik>
<underrubrik>Samförläggning av infrastruktur</underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>72059682-7d14-eb11-9143-901b0eac4c70</anforande_id>
<anforande_nummer>20</anforande_nummer>
<talare>Mikael Larsson (C)</talare>
<parti>C</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Vi bygger mycket ny infrastruktur i form av vägar och järnvägar i dag, men det planeras också för mycket bredband och nya el och kraftledningar på många håll i landet. Allt detta är självklart jätteviktigt för att samhället ska fungera.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I samtliga dessa byggen innebär det att man tar mycket jordbruksmark eller skogsmark i anspråk. Då görs också stora intrång i äganderätten och för den privata markägaren. Krav höjs på att använda så marksnål teknik som möjligt när man bygger till exempel nya kraft- och elledningar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Att samförlägga så mycket infrastruktur som möjligt för att ta så lite mark i anspråk som möjligt är något som bör nyttjas mer och bättre runt om i landet. På det finns också en livsmedelsstrategi som säger att vi ska producera mer livsmedel i Sverige.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Min fråga blir därför till infrastrukturminister Tomas Eneroth: Hur jobbar regeringen och dess myndigheter med att minimera intrång, till exempel genom att samförlägga så mycket infrastruktur som möjligt så att så lite mark som möjligt tas i anspråk?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0226631365426</intressent_id>
<rel_dok_id>H8C120201001fs</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2020-10-22 17:45:20</systemdatum>
<systemnyckel>493604</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H80918/#anf20</protokoll_url_www>
</anforande>
