<anforande>
<dok_hangar_id>5099790</dok_hangar_id>
<dok_id>H809133</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2020/21:133 Torsdagen den 3 juni</dok_titel>
<dok_rm>2020/21</dok_rm>
<dok_nummer>133</dok_nummer>
<dok_datum>2021-06-03 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Frågestund</avsnittsrubrik>
<underrubrik>Tidigare etablering på arbetsmarknaden</underrubrik>
<kammaraktivitet>frågestund</kammaraktivitet>
<anforande_id>4e6f07f4-3a1d-ec11-915b-901b0eac4c78</anforande_id>
<anforande_nummer>68</anforande_nummer>
<talare>Hans Eklind (KD)</talare>
<parti>KD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Arbetet med att se över vårt pensionssystem tar ingen paus. Det krävs om vi ska ha ett hållbart system med pensioner som ger en rimlig kompensationsgrad.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Införandet av en riktålder var jätteviktigt. En allt högre medellivslängd leder ju till att pensionerna med automatik kommer att bli lägre om vi inte justerar riktåldern. Den fokuserar dock på utträdet från arbetsmarknaden. I min fråga till socialförsäkringsministern tar jag fasta på inträdet till densamma.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om Sveriges högskoleutbildade skulle etablera sig två år tidigare på arbetsmarknaden, likt i många andra OECD-länder, skulle bnp öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor. De höga examensåldrarna i Sverige får framför allt konsekvenser för den enskilde i pensionskuvertet. En tidigare etablering förbättrar detta.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Min fråga är: Har ministern för avsikt att också se över om och hur vi skulle kunna tidigarelägga en etablering på arbetsmarknaden?&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0494242537816</intressent_id>
<rel_dok_id>H8C120210603fs</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2021-09-24 15:26:30</systemdatum>
<systemnyckel>522285</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H809133/#anf68</protokoll_url_www>
</anforande>
