Protokoll 2020/21:118 Tisdagen den 4 maj

interpellationsdebatt / Svar på interpellation 2020/21:664 om direktiv om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män
Anf. 62 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Kommissionen har alltså föreslagit en ny rättsakt för att minska löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Detta låter naturligtvis bra i praktiken, men det finns i Sverige erfarenhet av att EU-rättsakter på arbetsmarknadspolitikens område kan ha oförutsedda och allvarliga konsekvenser. Utstationeringsdirektivet och Lavaldomen är tydliga exempel på detta.

Det jag vill diskutera här i dag är varför regeringen välkomnar ett nytt direktiv på detta område. I ett föredragnings-pm från Regeringskansliet skriver man så här: EU-kommissionen uppskattar löneskillnaderna mellan kvinnor och män i EU till cirka 14 procent. Av dessa är två tredjedelar oförklarliga - det vill säga de kvarstår när andra faktorer har räknats bort.

Det regeringen säger är alltså att det finns en löneskillnad och att en del av den inte går att förklara genom att titta på andra förhållanden än personens kön. Men stämmer detta verkligen? Den beräkning som regeringen hänvisar till kommer från rapporten A decomposition of the unadjusted gender pay gap using Structure of Earnings Survey data från Eurostat, EU:s motsvarighet till SCB.

Fru talman! Denna rapport säger över huvud taget inte att det finns en oförklarlig löneskillnad, utan endast en oförklarad sådan. Det finns en väldigt viktig skillnad här. En löneskillnad som är oförklarlig, alltså inte kan hänföras till något annat än personens kön, är ett tecken på att något inte står rätt till, diskriminering till exempel. Att löneskillnaden är oförklarad betyder däremot bara att dekomponeringsanalysen, som denna typ av undersökning kallas, inte har gått tillräckligt djupt för att komma till botten och se om det finns löneskillnader som inte kan förklaras eller inte. Exempel på faktorer som inte har tagits med i analysen är antal arbetade timmar, total arbetslivserfarenhet, faktiska arbetsuppgifter, specialiseringsområde, hur farligt arbetet är, obekväm arbetstid, om personen behöver veckopendla, hur aggressiv personen är i löneförhandlingar och hur länge personen varit föräldraledig.

Eurostat säger till och med uttryckligen på sidan 15 att resultatet "does not mean that the unexplained GPG measures discrimination through 'unequal pay for equal work'. Indeed, SES data miss some important variables such as the total working experience, which, if taken into account, might change the unexplained gap."

Rapporten säger alltså explicit att det inte är fråga om någon oförklarlig löneskillnad eller diskriminering, vilket är precis det som statsrådet hävdar. Och, för att vara tydlig, jag säger inte att diskriminering inte förekommer; det kan den mycket väl göra. Det är inte det denna debatt handlar om. Den handlar om varför regeringen påstår att Eurostat säger att det finns en oförklarlig löneskillnad när man explicit säger att det inte är fråga om en oförklarlig löneskillnad. Det är en lögn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ordet går nu till Märta Stenevi. Jag skulle vilja ha en förklaring till varför regeringen tycker att det är okej att ljuga både riksdagen och svenska folket rakt upp i ansiktet när det gäller vad Eurostat säger om diskriminering i EU.