<anforande>
<dok_hangar_id>5095197</dok_hangar_id>
<dok_id>H809112</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2020/21:112 Torsdagen den 22 april</dok_titel>
<dok_rm>2020/21</dok_rm>
<dok_nummer>112</dok_nummer>
<dok_datum>2021-04-22 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Skogspolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>5a48d815-7706-ec11-9160-901b0e9b71a0</anforande_id>
<anforande_nummer>95</anforande_nummer>
<talare>Mats Nordberg (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Herr talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till vår reservation nummer 10; den handlar om nyckelbiotoperna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi debatterar nu skogsbruk.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Sverige har världens hållbaraste skogsbruk. För den som läser lantbrukstidningar är väl detta ingen överraskning, men jag vill ändå påpeka det för dem som har lite kontakt med skogsnäringen och kanske får sin information från tidningar som Dagens Nyheter, som verkar ha använts för att driva en formlig kampanj mot skogssektorn under den här våren.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I Sverige har vi brukat våra skogar i hundratals år, men de står där ännu, med kanske mer virke än någonsin, med högre tillväxt än någonsin och framför allt med så stor artrikedom att vi kan hitta rödlistade arter i snart sagt alla våra skogar. Att ha sällsynta arter är en tillgång, inte tvärtom.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Antalet skogslevande arter som har dött ut i Sverige de senaste 50 åren är ytterst litet, mindre än tio. Den typiska sådana arten levde i den allra sydligaste delen av Sverige i olika mellanformer mellan ädellövskog och jordbruk. Det finns inga tecken på att antalet arter som försvinner i Sverige ökar, snarare tvärtom.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den varierade landskapsbild som följer av att ha skog i olika åldersklasser gör att vi kan plocka hallon eller lingon eller se på älgar i nyavverkade skogar eller plocka svamp i gammelskogen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det täta skogsbilvägnät som skogsbruket håller i skick gör naturen tillgänglig för dem som vill komma ut i den. Allemansrätten låter oss upptäcka skogarna och djuren som lever där.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Skogsbruket i Sverige är sammanknippat med en skogsindustri i absolut världsklass. I kedjan från skog till nyproducerade småhus - ja till och med höghus, förresten - eller tidningar och blöjor skapas massor av arbetstillfällen och även export- och skatteinkomster. Ingen annan industrinäring har så många anställda i så stora delar av landet som skogssektorn. I framtiden kan industrin förhoppningsvis också producera textilier, nedbrytbara plaster, flygbränslen och munskydd.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Hållbarhet bygger på tre ben: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Jag har just givit exempel på hur Sveriges skogsbruk är hållbart ur alla dessa tre aspekter - ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Det är därför jag stolt kan säga att svenskt skogsbruk, tillsammans med Finlands, är världens bästa.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag vill här ta tillfället i akt att tacka landsbygdsminister Jennie Nilsson, som den 16 mars i år tydligt och klart deklarerade till DN att svenskt skogsbruk är hållbart. Det är tyvärr inte så ofta man hör detta från andra ministrar i regeringen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Skogsbruket är dock bara hållbart så länge alla länkar i kedjan är beredda att göra sitt. Det behövs nya investeringar i industrin och allt bättre vardagshänsyn i skogsbruket, som utförs av motiverade ägare eller brukare som stöttas myndigheterna. Det är värt att komma ihåg att långt över hälften av Sveriges skogar ägs av enskilda skogsägare.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Världen står med nödvändighet inför en stor omställning. Vi måste bli bättre på att skapa produkter av förnybara material, och vi måste ersätta fossilbaserade material och bränslen. Sveriges främsta bidrag till den här omvandlingen måste bestå i nya produkter från skogen, vår största tillgång. Detta framhöll även näringsminister Ibrahim Baylan på ett seminarium om skogsbrukets framtid i förrgår, tisdag. Vi behöver lägga mycket stora resurser på att forska fram nya sätt att producera textilier, nedbrytbara plaster och så vidare från skogen.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Dessutom måste politiken stötta industrin med stabila villkor. Detta är en förutsättning för att företagen ska göra den viktigaste delen genom att lägga sina resurser på forskning, utveckling och investeringar i nya industrier.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den här regeringens energipolitik är tyvärr inte stabil. Nedläggningen av två reaktorer i Oskarshamn och två reaktorer i Ringhals efter maktövertagandet 2014 har gjort elen dyrare och osäkrare från Stockholm och söderut. Skogsbolaget Holmen stängde i februari ned produktionen i två av sina pappersbruk efter att elpriset på nytt skjutit i höjden. Vi måste fråga oss: Är företagen beredda till nya miljardinvesteringar i framtidsprodukter under sådana förhållanden?&lt;/p&gt;&lt;p&gt;En annan energifråga gäller biobränslen. Med sin vanliga dåliga träffsäkerhet har EU-kommissionen i ett antal år hävdat att det inte är hållbart att tillverka biobränslen av material från skogen. Men i det förslag till taxonomi för hållbara produkter som presenterades i går tycks man nu ha backat något på den punkten. Bioenergi från restprodukter från skogen är ett av Sveriges största energislag. I dag är det mest i form av värme till industrin, men i framtiden bör vi även tillverka biobränslen till fordon.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! Skogen utgör som sagt Sveriges stora möjlighet att bidra till en mer hållbar global produktion och konsumtion. Men då får vi inte lägga för mycket skog i malpåse.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi vet alla att synen på skogsbruk är delad i vårt land. Å ena sidan har vi dem som vill undandra ständigt större arealer från brukande. Här verkar inställningen vara att den riktiga skogen håller på att ta slut och måste räddas från sina ägare. Just ägarna ses med detta perspektiv som ett hinder eller kanske till och med ett hot. Å andra sidan har vi dem som ser skogsägarnas skogsbruk som grundförutsättningen för både ett gott skogstillstånd och en framåtsyftande skogsindustri, i samspel med politiken och med myndigheterna som stöttande organ.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Synen på att skogsägaren ska ha frihet under ansvar var som tidigare talare redan noterat kärnan i den skogspolitik som antogs av riksdagen 1993 och fortfarande ska gälla. Men under de senaste sju åren har skogspolitiken faktiskt underminerats just genom mindre fokus på samverkan med markägare och mer fokus på att undandra skog från skogsbruk, ofta på tveksam bevekelsegrund.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Låt mig ge ett exempel. Fem skogsavverkningar nära Bollnäs förbjöds för att skogen skulle vara belägen nära lavskrikans sydligaste utbredning. Närmare bestämt beräknade man att gränsen gick sju mil söder om avverkningsposterna.&lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Herr talman! I Sverige häckar 250 fågelarter, och alla arterna har sina utbredningsområden. Med den här typen av argumentation hamnar alla avverkningar nära någon fågelarts utbredningsområdesgräns.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Lagar och dess tillämpningar måste vara förutsägbara, även för markägare. Kritiken mot den här typen av beslut låg bakom att Äganderättsutredningen startades efter krav från riksdagen och som en del av JÖK. Utredningen kom tyvärr att handla oproportionerligt mycket om ytterligare skydd av skog. Som socialdemokraten Malin Larsson har påpekat finns ett jättereservat vid fjällkanten där redan 62 procent av Sveriges formellt skyddade skogar ligger.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi tycker att förslaget om ett sammanhängande område av skyddad skog nära fjällen bryter mot grundläggande principer för skogspolitiken. En sådan princip bör vara att objektiva skäl föreligger om man ska hindra avverkning mot ägarens vilja. En annan sådan princip är att myndigheter inte ska fatta beslut över markägarnas huvuden. Men om man säger att man ska ha ett sammanhängande skyddat område förutsätter det ju att man är beredd att köra över markägare som inte tycker att det är en bra idé.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Om vi ska kunna fortsätta att öka virkesproduktionen och förbättra den biologiska mångfalden måste myndigheterna ha som en tydlig huvuduppgift att stötta skogsägare. De ska verka för bättre skogsskötsel och naturvård, ja, men genom rådgivning och genom att kunna erbjuda betalda skötselavtal där så krävs.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är om dessa frågor vår skogsmotion handlar. Den innehåller 38 yrkanden, och de flesta av dem handlar om att ge Sverige starkare skogsbruk med fortsatt miljöhänsyn.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Ett av yrkandena har blivit ett tillkännagivande om att rädda alm och ask, vilket Staffan Eklöf kommer att tala mer om.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;I övrigt handlar de flesta av våra yrkanden om att bevara den svenska modellen med vardagshänsyn i ett aktivt skogsbruk och om utveckling av den svenska skogssektorn, landsbygden och bioekonomin. Motionen bygger också på att skydda svenska skogsägare från beslut fattade över deras huvuden, såväl i Bryssel som i korridorer på svenska myndigheter.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0365748677411</intressent_id>
<rel_dok_id>H801MJU15</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2021-08-26 16:09:11</systemdatum>
<systemnyckel>518880</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H809112/#anf95</protokoll_url_www>
</anforande>
