<anforande>
<dok_hangar_id>5093237</dok_hangar_id>
<dok_id>H809103</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2020/21:103 Onsdagen den 7 april</dok_titel>
<dok_rm>2020/21</dok_rm>
<dok_nummer>103</dok_nummer>
<dok_datum>2021-04-07 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Punktskatt</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>9cb759c6-3dd0-eb11-9153-901b0eac4c78</anforande_id>
<anforande_nummer>122</anforande_nummer>
<talare>Tony Haddou (V)</talare>
<parti>V</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! I början av året publicerade Oxfam rapporten &lt;em&gt;Svensk klimatojämlikhet&lt;/em&gt;, där man granskat svenskarnas utsläpp i relation till inkomster. Rapporten visar på en ojämlikhet i konsumtionsutsläpp mellan inkomstgrupper. Slutsatsen är väldigt tydlig: Ju mer pengar, desto större utsläpp. Man kom fram till att låg- och medelinkomsttagare i stort har bidragit till minskade utsläpp. Men de rikaste 10 procenten har knappt bidragit alls till utsläppsminskningarna. Det är i sig både ohållbart och orättvist. Här borde åtminstone regeringens krispolitik varit inriktad på att ställa krav på klimat- och miljörelaterade åtgärder, som Vänsterpartiet tidigt krävde. Dessutom har krispolitiken i alldeles för liten utsträckning använts för att göra stora klimatinvesteringar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Flygsektorn har fått ofantligt mycket mer krisstöd än tågbranschen, just när det krävs riktigt stora offentliga investeringar i tåg- och kollektivtrafiken runt om i landet. Dessa investeringar är mycket mer nödvändiga för omställningen om den ska ske rättvist än att hålla exempelvis flygsektorn under armarna. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi behöver kraftigt minska de utsläpp som uppstår, inte minst till följd av transport och konsumtion i Sverige. Och de som släpper ut mest behöver också stå för de största utsläppsminskningarna. Vi behöver helt enkelt använda våra gemensamma resurser för att ställa om. Det är helt avgörande för vilket samhälle vi vill ha och vilken framtid vi går till mötes. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Fru talman! I 30 år har det skett skattesänkningar i Sverige som har gynnat de allra rikaste. Det är ungefär lika länge som klimathotet på allvar har varit känt. Utsläppen har fortsatt att växa, och de som har mest pengar bidrar mest till denna utveckling. Är det verkligen så vi ska använda resurserna i samhället? &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det är ingen slump att det gått utför för klimatet och den ekonomiska ojämlikheten samtidigt. Det handlar nämligen om politiska beslut. I stället för att ta större ansvar har regeringen mitt under en global pandemi fortsatt med ännu fler skattesänkningar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi menar att klimatomställningen måste ha ett tydligt rättviseperspektiv. Det kan inte vara bara klimatpolitikens ansvar, utan det behövs också en progressiv omläggning av den ekonomiska politiken. Det är grunden och kärnan för att uppnå klimaträttvisa och besvara vår tids ödesfråga. Ökade klyftor gör det svårare att angripa klimatkrisen. Det går inte att angripa klimatkrisen om vi inte angriper ojämlikheten. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Den övergripande uppgiften måste vara att föra en politik som utjämnar de ekonomiska klyftorna. För att uppnå det måste skattesänkningar för de rika ställas åt sidan så att en större del av våra resurser går till gemensamma offentliga investeringar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Klimatomställningen är ett gemensamt projekt, och då måste vi satsa på det gemensamma - på det som omfördelar och på det som krävs för en grön omställning. Då kan vi inte heller ha de rikaste 10 procentens livsstil. De bidrar knappt till utsläppsminskningarna över huvud taget. Tvärtom är det faktiskt de som behöver börja betala för detta. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Avslutningsvis, fru talman, hade vi gärna sett mycket mer progressiva miljö- och klimatskatter som träffar rätt och omfördelar. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Nu får Moderaterna och Sverigedemokraterna kanske hålla för öronen. När det gäller flyget, som ändå är en av de största utsläppssektorerna, hade vi gärna gått vidare med exempelvis flygskatten, så att den blir högre och mer progressiv. Den kan vara på en viss nivå när man gör sin första flygresa men sedan stiga vid den andra flygresan och därefter stiga markant vid den tredje flygresan och så vidare. Det är då den träffar rätt - de personer som kontinuerligt affärsreser och så vidare. &lt;/p&gt;&lt;p&gt; STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Man skulle också kunna göra som i Storbritannien och ha en mycket högre flygskatt för business class. Intäkterna bör såklart gå till tågen och utökad kollektivtrafik och generellt minskade utsläpp. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Vi behöver i större utsträckning erbjuda alternativ till flyg. Då är det framför allt tågen det gäller. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns korta inrikesflyglinjer på sträckor där det även finns tågförbindelse. Det är helt orimligt att det på dessa sträckor ens finns flyg. Där behöver man satsa mycket mer på tågen. Det finns en gräns för vad klimatet klarar av, och den har vi redan överskridit i det akuta läge som vi befinner oss i. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Sedan finns det inte någon anledning att ha privata jetplan som lyfter och landar. Det sätter också fingret på de rikas livsstil som skitar ned planeten. Det är helt obegripligt när klimatet inte klarar av mer. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tittar man per capita hur mycket utsläpp från flyget som vi står för är Sverige sjunde sämst i världen. Vi flyger fem gånger mer än snittet i världen, och då är det bara 11 procent av världens befolkning som ens har suttit på ett flygplan. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Därmed yrkar jag bifall till reservation 16 från Vänsterpartiet. &lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>0920901966627</intressent_id>
<rel_dok_id>H801SkU20</rel_dok_id>
<replik>N</replik>
<systemdatum>2021-06-18 16:02:54</systemdatum>
<systemnyckel>517063</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H809103/#anf122</protokoll_url_www>
</anforande>
