<anforande>
<dok_hangar_id>5057657</dok_hangar_id>
<dok_id>H70985</dok_id>
<dok_titel>Protokoll 2019/20:85 Onsdagen den 11 mars</dok_titel>
<dok_rm>2019/20</dok_rm>
<dok_nummer>85</dok_nummer>
<dok_datum>2020-03-11 00:00:00</dok_datum>
<avsnittsrubrik>Mineralpolitik</avsnittsrubrik>
<underrubrik></underrubrik>
<kammaraktivitet>ärendedebatt</kammaraktivitet>
<anforande_id>901e7b2d-1786-ea11-9132-901b0eac4c78</anforande_id>
<anforande_nummer>69</anforande_nummer>
<talare>Eric Palmqvist (SD)</talare>
<parti>SD</parti>
<anforandetext>&lt;p&gt;Fru talman! Aitik ligger i Gällivare, inte alls långt från där jag bor. Det ligger ganska nära en färskvattentäkt. Dammbrottet för snart 20 år sedan är något som ingen talar om i Gällivare, märkligt nog.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Det finns egentligen ingen här som motsätter sig att vi ska ha strikta miljöregler. Jag tror att alla partier är ense om det. Men frågan är om strikta miljöregler måste framtvinga och ha som konsekvens att vi har så långa och utdragna tillståndsprocesser. De långa och utdragna tillståndsprocesserna har snarare som effekt att investerare drar sig ur, börsvärdet minskar och soliditeten för företagen som prospekterar sjunker. Jag kan inte se att det på något sätt är gynnsamt för den avsättning man behöver göra för att ta hand om restavfall och bedriva efterarbete efter avslutad brytning, utan det måste ligga i allas intresse att ha snabba, effektiva och miljömässigt vettiga tillståndsprocesser.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Jag undrar hur ledamoten ser på problematiken med de utdragna processerna och den negativa konsekvens som de har för näringen.&lt;/p&gt;</anforandetext>
<intressent_id>091303475611</intressent_id>
<rel_dok_id>H701NU11</rel_dok_id>
<replik>Y</replik>
<systemdatum>2020-04-24 12:35:17</systemdatum>
<systemnyckel>486008</systemnyckel>
<protokoll_url_www>https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70985/#anf69</protokoll_url_www>
</anforande>
