5057657 H70985 Protokoll 2019/20:85 Onsdagen den 11 mars 2019/20 85 2020-03-11 00:00:00 Elmarknadsfrågor ärendedebatt 891e7b2d-1786-ea11-9132-901b0eac4c78 63 Lars Thomsson (C) C <p>Fru talman! Jag ska föga förvånande prata om Gotlands elförsörjning. Detta tror jag att alla i salen har räknat ut.</p><p>Centerpartiets grundinställning är att Gotland tillhör Sverige. Då är det högst rimligt att Gotland ansluts till stamnätet. Gotland är en del i elnätet som inte är ansluten till stamnätet i dag. Detta är vår grundinställning.</p><p></p><p>Jag är glad över debatten. Många borgare förstår det. Fem partier kommer att rösta för ett tillkännagivande. Man kan dock bli lite förvånad över debatten, då det låter som om detta är en ny fråga. Det är det verkligen inte. Denna diskussion har funnits sedan 2009, då Svenska kraftnät tog ett inriktningsbeslut. Sedan planerade man i åtta år, och då låg det i alla investeringsplanerna, innan man sedan avslutade det hela i maj 2017. Frågan är alltså analyserad och utredd. Det finns jättemycket material bakom.</p><p>Det finns några grundaspekter som påverkar framför allt Gotland. Elförsörjningen är central i ett modernt samhälles utveckling. Det är extremt tydligt. All teknik bygger i praktiken på elförsörjning. Det är datorer och mjölkrobotar. Som exempel har Cementa ett antal tusen elektriska motorer som ska återstartas vid varje litet blink.</p><p>År 2018 var situationen den att vi hade 13 totalavbrott. År 2019 hade vi 5. Det är helt orimligt. Föreställ er denna situation i Stockholm. Då hade det varit ett ramaskri. Men gotlänningar ska acceptera detta. Det är inte rimligt. Det är den första utgångspunkten. </p><p>Den andra är att Cementa och Heidelberg Cement står för basproduktionen av all cement i Sverige. Den tillverkas till 70 procent i Slite på Gotland. Det är det som bland annat bygger upp svensk bostadsproduktion. De behöver akut göra en omställning av klimatskäl. De står för den näst största utsläppspunkten i Sverige och har som mål att vara klimatneutrala till 2030, alltså om tio år. Det är en rätt kort tid. När de ska göra det är en av huvudingångarna att de ska ha koldioxidavskiljning och lagring. När de ska göra denna process går elförbrukningen upp på Gotland, från dagens förbrukning på ca 1 terawattimme till 3 terawattimmar. De tredubblar förbrukningen. Det innebär att det då behövs ännu mer kabelförsörjning och lokal produktion för att det ska fungera i praktiken. </p><p>Elkabel behövs också mycket tydligt för att klara energiomställningen på Gotland. Vi har varit mycket framgångsrika med framför allt vindkraftsutbyggnaden och under senare tid också med solcellsutbyggnaden. Vi har 45 procent lokal förnybar energiproduktion i elnätet på Gotland i dag - mest vindkraft. Men det har faktiskt varit fullt i kablarna i tio år. Det har varit anslutningsstopp i tio år. Föreställ er det i Stockholm eller i Malmö! Den diskussionen hade över huvud taget inte gått att föra där. I tio år har vi i praktiken haft anslutningsstopp. Vi vet att Gotland har extremt bra vindresurser, vi ligger i södra Sverige och det är där vi behöver elen. </p><p>Just nu är också en stor bottenundersökning på väg att ske kring ett stort offshoreprojekt i fråga om vindkraft söder om Gotland. Det har en enorm potential. Allt detta spelar in framöver. </p><p>Jag skulle också vilja tillföra att tidsaspekten är mycket viktig när man kommer till sådana stora investeringar. Det är mycket långa ledtider. Vi vet att det normalt tar mellan åtta och tio år att lägga en sjökabel. När vi vet att det är tio år till Cementa ska ställa om förstår vi att detta beslut måste tas ganska omgående. </p><p>Elmarknadsfrågor</p><p>Andra grundfakta handlar om att de två små gamla kablar som vi har är lagda 1984 och 1987. De sjunger alltså på sista versen. Just nu utreds detta. Men enligt bedömningar tar de slut 2030-2035. Det innebär att den nya lösningen med den tredje kabeln inte kan bygga på att dagens två kablar kommer att fortsätta vara i drift. Då har vi snart samma problem igen. De är nämligen snart slut. </p><p>Jag ska säga några ord om den samhällsekonomiska analys som ligger till grund för detta. Jag har drivit denna fråga sedan 2007, först som kommunalråd, sedan som regional vindkraftssamordnare, sedan som nationell vindkraftssamordnare och nu som riksdagsledamot. Det innebär att jag har läst en del samhällsekonomiska utredningar ett antal gånger. Där kan man till exempel notera det som Birger Lahti och Rickard Nordin har varit inne på, nämligen att det i denna analys inte finns en enda kostnadspluspost när det gäller att man kan åstadkomma en klimatförbättring. Blir inte vindkraften byggd på Gotland blir den byggd i norra Sverige. Men det anges alltså inte en enda pluspoäng om att man åtgärdar klimateffekten på Gotland genom att bygga kabel. Därmed tycker jag att denna analys faller på sin egen orimlighet. Utredningar blir vad de blir beroende på vad man petar in i dem. Och detta tycker jag är en mycket dålig utredning. </p><p>Vi i Centerpartiet är mycket övertygade om att Gotland behöver en ny elkabel. Därför kommer vi givetvis i eftermiddag att rösta för det tillkännagivande som vi har. </p><p>Energiministern uttalade sig i dag i medierna om att detta inte spelar någon roll. Det kanske det inte gör. Men i så fall innebär det att ansvaret att lösa sakfrågan faller tungt tillbaka på regeringen. Alla förstår nämligen att oavsett dagens omröstning måste sakfrågan få en lösning. Detta håller inte.</p><p>Därmed yrkar jag bifall till reservation 9. </p><p>(Applåder)</p><p>Överläggningen var härmed avslutad. </p><p>(Beslut fattades under § 14.)</p> 0853831481615 H701NU10 N 2020-04-24 12:35:17 486013 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70985/#anf63