5057657 H70985 Protokoll 2019/20:85 Onsdagen den 11 mars 2019/20 85 2020-03-11 00:00:00 Elmarknadsfrågor ärendedebatt 6b1e7b2d-1786-ea11-9132-901b0eac4c78 33 Rickard Nordin (C) C <p>Fru talman! Elmarknadsfrågorna lever oftast i en ganska undanskymd tillvaro. Men den senaste tiden - det senaste året och kanske till och med de senaste åren - har det varit annorlunda. Det är fantastiskt välkommet, speciellt när man klarar av att hålla isär begreppen och se lösningar i stället för att fastna i gamla hjulspår och planekonomiskt planerande av kraftverk.</p><p>Om vi på riktigt kan börja prata om en marknad finns det också fantastiska lösningar. För det är just elmarknad och förutsättningar och regleringar kring det som vi ska debattera - inte viljan att bygga nya eller upprätthålla gamla kärnkraftverk. Det är dessutom oklart för vilka pengar Sverigedemokraterna ska göra detta. I så fall blir denna marknad snarare en planekonomisk marknad, som det finns mer av i Kina och det gamla Sovjet.</p><p>De scenarier som Energimyndigheten har tagit fram för framtiden visar att om vi låter just marknaden styra och plockar bort subventioner - vi ska till exempel stänga elcertifikatssystemet - kommer man att klara det här. Då kommer marknadskrafterna att klara att ställa om. Det här är klassisk liberal, borgerlig politik.</p><p>Genom att låta just marknaden styra frigör man också den innovationspotential som finns. Det handlar om de saker som i dag inte kommer loss därför att de bromsas. De bromsas av skatter som är fasta i stället för flexibla, och de bromsas av nätregleringar som inte är anpassade till dagens utveckling. När de sakerna - innovationspotential, teknikutveckling och den teknik som redan finns - kan börja användas för att lösa de utmaningar vi har kommer det också att hända. </p><p>Vi i riksdagen ska inte välja vilken teknik som är mest lämpad för att lösa problem med till exempel underskott i systemtjänster. Det ska de som har ansvar för dem göra. Där borde Svenska kraftnät få ett mycket tydligare ansvar.</p><p>När marknaden får råda blir det också möjligt att vara mer flexibel. Timmätning borde bli vanligare. I grunden borde alla i Sverige ha timmätning när alla elmätare är utrullade år 2025. Då får man också chansen att vara flexibel och att använda elen mer när det finns gott om el i systemet och ibland flytta sin produktion och användning när det finns mindre el i systemet.</p><p>Hela projektet med Hybrit, alltså fossilfritt stål, som Sverigedemokraterna tog upp, bygger på att vi har väldigt flexibla elpriser och mycket förnybart i systemet. Det gör att priserna tidvis blir låga, så att man då kan producera väldigt mycket vätgas. Hela affärsidén bygger på det. Man vill inte ha stabila, höga priser, utan man vill ha varierande priser, så att man kan producera när priset är lågt.</p><p></p><p>Då behövs det en flexibel elskatt. Det behövs tillåtelse för nätbolagen att vara med och flytta kunders användning i tid - såklart med deras eget medgivande - och man ska ge dem betalt för det. Det har provats i Uppsala, till exempel: Om man sänker elnätskostnaderna går energikostnaden för konsumenten ned med 15 procent, och man upplever ett bättre inomhusklimat trots att det inte har påverkat temperaturen inne med mer än 0,1 grader. </p><p>Det är faktiskt ganska onödigt att din varmvattenberedare eller värmepump går för fullt när du inte är hemma. Det är klassisk energieffektivisering - att använda saker när de behövs och att låta bli när de inte behövs. Detta kan skapas om vi har rätt marknadsförutsättningar.</p><p>Detta kan man sedan kombinera med möjligheten att skapa lokala mikronät. Det handlar om att producera energi som inte bara är bra för elsystemet utan även ur en säkerhetspolitisk synvinkel - att ha hundratusen små anläggningar är bättre ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv än att ha tio stora - och att ha lite backup om något fallerar och i händelse av kris. Inte minst i de här dagarna vet vi att vi ska vara beredda på det oförutsägbara.</p><p>Men det finns en risk för att systemtjänster kommer att behövas i större utsträckning framöver om vissa kraftverk faller ifrån. Av den anledningen har Svenska kraftnät utvecklat nya marknader för stödtjänster. Man utvecklar till exempel just nu en snabb frekvensreglering och upphandlar den, precis som man ska.</p><p>Att vi politiskt skulle gå in och ge ersättning till vissa kraftverk eller andra saker för att vi tror att de kommer att behövas är helt fel inställning. De borgerliga partierna vill att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att ansvara för den långsiktiga balansen i elsystemet. Det hade varit välkommet om Sverigedemokraterna också hade hakat på, med tanke på att man i talarstolen säger att man vill ha det så.</p><p>Svenska kraftnät är ju experterna. De kan se var behoven finns och utveckla marknaderna för det. Det gör de också. Jag anser inte att vi i riksdagen ska besluta om vilket underskott som finns och inte. </p><p>Något som det däremot finns ett underskott på är vilja att hantera de långa tillståndsprocesserna. Detta är något som man ofta slänger sig med. Man säger att det är viktigt att förkorta tillståndsprocesserna, men det är få partier som verkligen har några konkreta förslag. </p><p>Vi i Centerpartiet vill slå fast ett mål om att vi ska halvera tiderna för tillståndsprocesser. Det kan ta ett decennium från planerandet av en elkabel till det verkliga genomförandet. Driftsättning, industrietablering och annat blir ju lidande under tiden. Den gröna omställning som samhället inte bara vill ha utan också kräver av företag bromsas också av samhället självt genom att man tar alldeles för lång tid på sig.</p><p>Det vi från Centerpartiets sida absolut skulle vilja se är ett grönt spår i tillståndsprocesserna, där det går snabbare för dem som gör miljöbra investeringar att komma framåt i miljöbedömningar och olika typer av serviceuppdrag till myndigheter som också skulle kunna göra reell skillnad. Det går att få snabba miljötillstånd - Northvolt fick sitt på ett halvår. Varför ska det då vara så svårt för en del andra?</p><p></p><p>Det behövs krafttag. Vi ser att det går. Regeringen hade krispaket för Malmö och Stockholm när man började diskutera effektbrist där. Den stora frågan är egentligen: Varför bara i Stockholm och Malmö? Gotland har haft problem i ett decennium. Under 2018 och 2019 hade man 18 totalavbrott på hela ön. Varför är inte detta viktigt, regeringen? Varför har man krispaket när det potentiellt kan bli problem i Stockholm och Malmö? Är Gotland inte lika mycket värt, och är Gotlands elförsörjning inte lika aktuell?</p><p>Processen med att få en tredje elkabel till Gotland var dessutom långt gången när Svenska kraftnät avbröt den. Den kabeln är helt vital, inte bara för öns energiförsörjning och energiexport utan också för möjligheten för tung industri att ställa om till klimatsmarta alternativ och, inte minst, av säkerhetspolitiska skäl. Det handlar om att få mer redundans i systemet och att veta att man inte är beroende av bara de kablar som i dag finns. Här behövs ett omtag, och det driver vi i Centerpartiet på för.</p><p>Vi väntar fortfarande på att de initiativ som andra partier tog i valrörelsen ska realiseras i verkligheten. Vårt engagemang stänger inte samtidigt som valurnorna.</p><p>Men låt mig sammanfatta, fru talman: Låt energimarknaden vara just en marknad. Ge i högre grad ansvaret till Svenska kraftnät när det gäller att sköta den långsiktiga balansen, för de är experterna. De vet vilka systemtjänster som behövs och utformar marknaden efter det. Finns det underskott ska de upphandlas - man ska inte per definition betala i blindo till kraftslag som man själv tycker ska få favörer, för det är något som svenska konsumenter, svensk industri och svensk konkurrenskraft kommer att förlora på eftersom vi får betala i onödan.</p><p>Vi i Centerpartiet är inte beredda att betala i onödan. Vi värnar de svenska konsumenterna, den svenska industrin och de svenska hushållen.</p><p>Med detta vill jag yrka bifall till reservation 9.</p> 0132818093422 H701NU10 N 2020-04-24 12:35:16 485975 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/protokoll_H70985/#anf33